Årets första digitala program – möt basisten Hans Backenroth

I väntan på att det går att genomföra fysiska programkvällar i Wermländska Sällskapets regi, kommer här ett program om jazzbasisten från Karlstad, Hans Backenroth.

I ett samtal ned jazzskribenten Olle Hernegren (i Råtorp, Karlstad) berättar en av Sveriges främsta kontrabasister om sin väg från uppväxten och musikskolan i Karlstad till alla möten och samarbeten med landets artistelit, liksom alla internationella kontakter han etablerat.

Programmet på drygt 40 minuter är späckat av spännande och intressanta jazzpersonligheter samt ett antal bilder från musikens värld som inte så ofta setts.


En Pöllman som blir bättre och bättre

Kontrabasen Hans Backenroth spelar på numer är en Pöllmann (tysk instrumentmakare). Den här kontrabasen är cirka 30 år gammal.

– Jag köpte den i Karlskoga för ungefär 15 år sedan. Det märkliga var att jag provade basen precis när den kommit till Sverige och föll för den direkt, men då var den inte till salu. Av en ren händelse såg jag en annons på nätet för ca 15 år sedan och förstod när jag tittat på bilderna att det var den basen som jag hade provat en gång i tiden, berättar Hans Backenroth.

– Basen hade då inte varit spelad på många år så det tog ett tag innan den kom igång. Nu har det blivit det instrument som jag spelat mest på och den låter bara bättre och bättre …

Den Spotify-lista med musikurval som Hans Backenroth refererar till i slutet av programmet finns här



Som bonus, en presentation av Olle Hernegrens bok Jazzen i Karlstad:


Foto, bilden överst: Hasse Lindén

Hans Backenroths spellista för Wermländska Sällskapet



Här bjuds drygt 4 timmar musik som basisten Hans Backenroth från Karlstad valt ut för Wermländska Sällskapets medlemmar (övriga får också gärna lyssna).

Den synnerligen flitige basisten Backenroth finns med på över 150 skivproduktioner, i de flesta genrer, men mest jazz. Här är ett urval i en Spotify-lista Hans gjort för alla intresserade – 51 spår med musik i olika skepnader.

Lyssningen och spellistan underlättas om du har, eller skaffar, ett Spotify-konto (finns i gratisversion(.

Den börjar, som sig bör, med Monica Zetterlund.

Årets första nummer av Wermländingen

Här är årets första nummer av Wermländingen. 16 fullmatade sidor som kommer i medlemmarnas brevlådor.

Det innehåller bland annat presentation av 2021 års kulturpristagare, om hur Artist in Residence-pianisterna vid Ingesund Piano Center tog ut flygeln på februari-isen, årskalender för 2021 inklusive stor översikt över allt banbrytande som hände för hundra år sedan, 1921 (bland annat om de första kvinnorna i riksdagen och om dödsstraffets avskaffande i fredstid), om mästerfotografen från Hagfors (Mats Bäcker) och om vad som händer när man går på dass i norra Värmland.

Dessutom kan vi äntligen presentera Wermländska Sällskapets praktfulla örn i sitt originalskick.


Här är 2021 års kulturpristagare

En välkänd skribent i Nya Wermlands-Tidningen och en väl sedd personlighet i Värmlands kulturvärld har just utsetts till Wermländska Sällskapets kulturstipendiat 2021 – Mats Dahlberg.

Det ska tydligen vara en Mats för att bli kulturpristagare; 2019 var det fotografen Mats Bäcker, 2020 tonsättaren Mats Larsson Gothe, 2021 kulturjournalisten Mats Dahlberg.

I 32 år var Mats Dahlberg kulturredaktör på NWT. I den positionen hade han ett enormt nätverk och en fantastisk överblick över kulturlivet i Värmland, ja, i hela Sverige. 

Mats Dahlbergs journalistiska bevakningsområde har varit brett. Han har skrivit artiklar om landskapets förmågor, värmländska författare och konstnärer, nobelpristagare, rockmusik och bygdespel. 

Han har intresserat sig för såväl musik som konst och litteratur.


Det började i Filipstad

Tidningsbanan för Mats Dahlberg (född 1957) började på Filipstads Tidning med en artikel om Tage Aurell. Efter några år gick flytten till Karlstad och NWT, där allmänreportern Dahlberg snart blev kulturredaktören Dahlberg.


Nära Tomas Tranströmer

Mats Dahlberg har under dessa år fått en unik inblick och kunskap om den värmländska kulturen. Men det har inte stannat med det. Mats har också skrivit och följt kulturen på nationell nivå. Ett exempel är den nära relation Mats Dahlberg hade till Tomas Tranströmer.  


Nära Wermländska Sällskapet

För Wermländska Sällskapet i Stockholm har Mats varit en pålitlig, uppskattad och drivande samarbetspartner i arbetet med att varje år utse en årets värmlänning och ibland en årets dalslänning. 


Läs mer om kulturpristagaren i kommande nummer av Wermländingen (nr 180).



Foto: Jan Bergstam

Ingesunds-pianisterna tog med sig flygeln ut på Kyrkviken

… det ska gå.

Den internationella pianoklassen vid Ingesund passade på att göra något extra av isläget på Kyrkviken. I minus 10 grader en solig söndagseftermiddag (14 februari) genomförde de en egen pianorecital med Ingesund Piano Center.

Instrumentet var en uttjänt Östlind & Almquist (från anrika pianotillverkaren i Arvika), som nu fick genomföra sitt sista uppdrag med pianiststudenterna Jodyline Gallavardin, Sebastian Iivonen, KaJeng Wong, Juan Mas Choclán, Anaïs Cassiers, Filip Michalak, Aurelia Shimkus, Tony Yang, Aristo Sham tillsammans med professor Julia Mustonen-Dahlkvist.


Det här hördes över isen

Julia Mustonen-Dahlkvist framförde Claude Debussy – Des pas sur la neige.

Mer under den nära två timmar långa konserten på isen:
Frédéric Chopin – Ballade no. 1
Johannes Brahms – Sonata no. 1
Christoph Willibald Gluck – Melodie
Franz Schubert – Impromptu Op. 90 No. 3
Jean Sibelius – Trees
Aleksandr Scriabin – Sonata no. 1
Muzio Clementi – Sonata in F-Sharp minor


Storhetstiden med Östlind & Almquist

En svensk piano- och orgelharmoniumtillverkare. Firman grundades 1888 i Arvika av Anders Nilsson Östlind från Gunnarskog.

Två år senare, 1890, gick musikhandlare Anton Almquist, Göteborg in som delägare. 1918 slogs Östlind & Almquist samman med sex andra harmonium- och pianofabriker i landet till AB Förenade Piano- och Orgelfabriker (där respektive tillverkare behåll sitt varumärke).

1928 hade fabriken i Arvika levererat 37,000 och 1936 47,200 flyglar, pianon och orgelharmonier.

Företaget har senare ingått i J. G. Malmsjös Pianofabrik och tillverkningen i Arvika lades ner 1966 då man flyttade till nybyggda lokaler i Vik utanför Arvika. 

Östlind & Almquist lades ner 1977, och fanns sista tiden i Klässbol.


På bilden: pianisterna Jodyline Gallavardin och Sebastian Iivonen.


Mästerfotografen från Hagfors tog guld


Han blev Wermländska Sällskapets kulturstipendiat 2019. Han är även medlem i Wermländska Sällskapet – fotografen Mats Bäcker, född och uppvuxen i Hagfors.

Ett bildprojekt för GöteborgsOperan har vunnit guld i Svenska Designpriset 2020, i kategorin Foto – och det är Mats Bäcker som svarar för det.

Den prisbelönta bildserien består av foton på GöteborgsOperans artister – dansare, sångare och musiker i helt andra sammanhang än de på scenen. Serien är en del av ett långsiktigt bildprojekt där operans artister placeras i miljöer för de fyra elementen (jord, luft, eld, vatten). I de vinnande bilderna är temat jord.


Tigande scen, ljudlös musik

Juryns guldmotivering:

För att scenen är tigande. För att musiken är ljudlös. För att stjärnorna är stumma. Men de platta, fyrkantiga, visuella presentationerna lever upp för fullt och vi får uppleva vad denna konstart förmår. Djupt delaktiga och medagerande som vi blir.”

Samtliga foton: Mats Bäcker



Scenerna och artisterna i fokus

Mats Bäcker har i hela sitt fotografliv bevakat musikens olika scener. Det började med rockmagasinet Schlager i början av 1980-talet. Därefter var han bland annat fotograf för Kungl Dramaten.

Under tio år, fram till 2006, var han fotograf för Kungl Operan. Därefter har han varit en flitigt anlitad frilansfotograf för de ledande teater- och operascenerna i Skandinavien.

Vill du se helt fantastiska bilder från operascenerna, rekommenderas ett besök på Mats Bäckers webbplats, där han samlat ett urval toppbilder genom åren


Svenska Designpriset är en tävling i grafisk kommunikation vars målsättning är att främja och utveckla svensk grafisk design.


Bilden överst: Elisabet Sverlander, foto

Kunglig medalj till tonsättaren Larsson Gothe


De som 2021 förlänats medaljen Litteris et Artibus (För vitterhet och konst) meddelades den 28 januari av kungahuset.

Bland dem som får medaljen finns tonsättaren Mats Larsson Gothe, ”för framstående konstnärliga insatser som tonsättare”.

Mats är ju även Wermländska Sällskapets kulturstipendiat 2020 och presenterades i Wermländingen nr 178.

Övriga som får Litteris et Artibus 2021 är författaren och översättaren Gun-Britt Sundström, koreografen och dansaren Alexander Ekman, skådespelaren och regissören Pia Johansson, socionomen och kantorn Ragnar Håkanson, hovsångaren Daniel Johansson, artisten Lena Philipsson samt artisten Magnus Uggla.

Selma-podden är igång

Selma Lagerlöf vid sitt skrivbord på Mårbacka

Selma Lagerlöf-sällskapet har lanserat en podd om den värmländska författaren.

Det är Lagerlöf-sällskapets tidigare ordförande Susanne Nyman, som intervjuar dels författaren Anna-Karin Palm, dels Västanå teaters ledare Leif Stinnerbom.

De första två halvtimmeslånga avsnitten ligger ute nu. Fortsättning följer.


Lyssna här

Selma Lagerlöf-poddens webbplats
Selma-podden på Spotify › 


Värmlands alla orter och byar #10


Special för Wermländska Sällskapet

Vi är framme vid sista avsnittet av ortnamn i Värmland, det vill säga Y till Ö. Därmed har 1,907 namn på städer, samhällen, andra orter samt byar publicerats.

Du hittar bland annat Årtakan, Älgtån och Övre Bön.

Ortnamn i Värmland kan, liksom övriga svenska ortnamn, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med  efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ambjörby och Torsby, och -byn som i Sundsbyn. 

Vissa ortnamn är speciella för Värmland och Dalsland. Till exempel namn som har efterleden -rud och -skog.

Ortnamnen i Värmland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Kil och Rud. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Deje, Eda och Glava. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. 

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Munkfors och Vålberg, men det finns också namn med tre ordled, som Åmotfors.

Värmlands alla orter och byar #9


Special för Wermländska Sällskapet

Näst sista avsnittet av ortnamn i Värmland, T – V.

Hittar du till Tarm, hittar du säkert till Väglösa, också.

Det ska finnas 1,907 städer, samhällen, orter och byar i Värmland. Välkända namn – och namn du förmodligen aldrig hört talas om, än mindre platser du besökt.

Fortsättning följer med ett sista avsnitt.

Ortnamn i Värmland kan, liksom övriga svenska ortnamn, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med  efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ambjörby och Torsby, och -byn som i Sundsbyn. 

Vissa ortnamn är speciella för Värmland och Dalsland. Till exempel namn som har efterleden -rud och -skog.

Ortnamnen i Värmland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Kil och Rud. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Deje, Eda och Glava. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. 

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Munkfors och Vålberg, men det finns också namn med tre ordled, som Åmotfors.