Brunskogskonstnär ställer ut på Rackstad

Leif Engström. Foto: Rackstadmuseet

Det är en ung konstnär som står för öppningsutställningen på Rackstadmuseet i Arvika. Leif Engström, född 1992 från Brunskog, tog efter fem års studier examen från Konsthögskolan 2020. Så det här blir hans första större utställning.

Utställningen har fått titeln Brus och vågor, öppnade på skärtorsdagen och avslutas den 23 maj.

Leif Engström är intresserad av arkitektur, särskilt s k folkhemsarkitektur. Det blir ofta motiv på temat stad och skog.

Dessutom vill han skildra naturen, skogen, och den spänning som han ser mellan det urbana och det skogliga. Därför är ofta skogen närvarande i hans målningar, tätt inpå byggnaderna. Eller omvänt: skogspartier där man anar byggnader längre bort.

I målningen med fönstret (nedan) skymtar man granskogen genom gardinerna.

Kronoteket får arkitekturpris

Det handlar inte om Kronans nya apotek, utan om ett nytt allaktivitetshus i Kronoparken, Karlstad.

I mars tilldelades Kronoteket Karlstads kommuns arkitekturpris för 2020. Huset har ritats av Astrid Prinzler vid Tengbom arkitekter.

Även den här gången föll valet på ett nybygge; Kronoteket öppnades så sent som i januari 2021.

– Det är ett väldigt bra tillskott i den här stadsdelen och man har lyckats få in väldigt många verksamheter under ett tak. Kronoteket kommer bli en pärla för Kronoparken under många, många år, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Erik Nilsson (KD).


53 miljoner kronor senare

De 1,500 kvadratmeter stora lokalerna är en kommunal satsning som har kostat 53 miljoner kronor.

Astrid Prinzler är nöjd med den färdiga byggnaden som nu reser sig granne med Fröding arena:

– Huset blev som jag tänkte mig det från början. Kommunen har tillåtit arkitekturen att ta plats och det är roligt.

– De största utmaningarna har varit att inte skapa en 1 500 kvadratmeter stor låda utan att att lösa logistiken inomhus med alla verksamheter där, säger hon.

Sedan 1986 har kommunen årligen delat ut ett arkitekturpris. 2019 års pris gick till Karlstadhus och Mondo arkitekter för det nya sjuvåningshuset på Brogatan.

Arkitekturprisets hedersomnämnande för 2020 gick till Tingvalla invest för ombyggnaden av Östra Torggatan 20, Karlstad.

En egen plats för Zarah i Karlstad

Zarah Leander gick ofta förbi Karlstads teater efter skolan och där fick hon ibland stå i kulisserna och se på Gösta Ekman och hans teatersällskap. Hon ska ha berättat att det var som att ”vara i himmelen”.

Hon växte upp på Kungsgatan, snett emot dåvarande saluhallen, senare på Järnvägsgatan nära centralstationen i Karlstad.

Zarah Leander föddes som Sara Stina Hedberg den 15 mars 1907 i Karlstad. Hon dog den 23 juni 1981 i Stockholm, var en svensk schlagersångerska och skådespelare. Kontraalten Zarah Leander vann sitt anseende som svensk revyartist, ofta i rollen som primadonna. 

Nu har stadsbyggnadsnämnden i Karlstad beslutat att området framför Karlstads teater (idag Wermland Opera) ska kallas Zarah Leanders plats.

På teatern både inledde och avslutade Leander sin karriär.


Bilden: Zara Leander 1949


Vem blir ny operachef i Karlstad?

Det stundar chefsbyte på Wermland Opera i Karlstad. Efter 39 år som operachef slutar Ole Wiggo Bang vid kommande årsskifte.

Ole Wiggo Bang, dirigent och operachef

Dirigenten Ole Wiggo Bang (född 1951 i Hemnesberget, Norge) kom till operan i Karlstad från Festspelen i Bergen, där han varit konstnärlig ledare sedan 1994.

Då hade operan 16 anställda. Idag är de 65.


Slut i december

I december 2021 tar hans förordnande slut. Och han säger att han ska jobba in till kaklet, dvs den 30 december.

Ole Wiggo Bang ser med spänning fram emot en flytt från operans lokaler i Spinneriet till före detta bagerilokalerna vid Tullholmsviken i Karlstad (som Coop sålde till Löfbergs Fastigheter och Wermlands Invest).


Jobbannons på rekryteringssvenska

Nu söker Wermland Opera hans efterträdare som opera- och orkesterchef från den 1 januari 2022.

På flytande rekryteringssvenska låter det bland annat så här:

– Vi söker en visionär konstnärlig ledare som brinner för opera, musikal och orkesterkonserter.

– Vi söker en kommunikativ, orädd och trygg ledare som kan förmedla konstnärliga visioner och tydliga förväntningar på sina medarbetare inom givna ramar. Vi förväntar oss att du har erfarenhet av ledarskap samt är van att arbeta i motsvarande verksamhet eller institution med både konstnärliga produktionsteam och egen personal. 

– Du ska ha djupgående musikaliska kunskaper och relevant högskoleutbildning i opera och västerländsk konstmusik, samt ha erfarenhet av strategisk planering av konstnärlig verksamhet. Egenskaper som struktur och framförhållning värderas högt.

– Vi lägger vikt vid dina personliga egenskaper i denna rekrytering och det är ett plus att vara i besittning av ett stort kontaktnät inom branschen. Kunskaper i svenska, norska eller danska är meriterande.

Ansökningstiden går ut den 2 maj 2021.

Sällskapets program #2 2021 – En romanskonsert

En konsert med musik av Robert Schumann. Från Immanuelskyrkan, Stockholm, 15 mars. Programmet görs här tillgängligt via YouTube.


1840 var ett produktivt kompositionsår år för Robert Schumann, som hann bli 46 år (1810–1856). 

Robert Schumann och Clara Schumann, 1847

1840 gifter han sig med Clara Wieck (född 1819). 1840 blev också hans romansår. Sångcykler som Liederkreis, Frauenliebe und Leben och inte minst Dichterliebe skapades detta år. Dichterliebe är en samling av 16 sånger med texter av den samtida Heinrich Heine (1797–1856). 

Robert Schumann har valt dikterna ur en större samling och sedan placerat dem i den ordning han fann bäst för dramaturgin.

Det handlar om kärlek, förstås. Det börjar i vårmånaden maj med vårens alla förväntningar och slutar med berättelsen om graven som ska rymma både kärleken och smärtan. Däremellan finns alla känslolägen klädda i en fantastisk tondräkt.


Tenoren Anders Andersson sjunger och Björn Gäfvert ackompanjerar på piano. Konserten inleds med pianostycket Arabesque från 1839, tillägnat Clara Wieck.

Sångerna i Dichterliebe:

  1. Im wunderschönen Monat Mai
  2. Aus meinen Tränen sprießen
  3. Die Rose, die Lilie, die Taube, die Sonne
  4. Wenn ich in deine Augen seh’
  5. Ich will meine Seele tauchen
  6. Im Rhein, im heiligen Strome
  7. Ich grolle nicht
  8. Und wüßten’s die Blumen, die kleinen
  9. Das ist ein Flöten und Geigen
  10. Hör ich das Liedchen klingen
  11. Ein Jüngling liebt ein Mädchen
  12. Am leuchtenden Sommermorgen
  13. Ich hab’ im Traum geweinet
  14. Allnächtlich im Traume
  15. Aus alten Märchen
  16. Die alten, bösen Lieder


Årets första digitala program – möt basisten Hans Backenroth

I väntan på att det går att genomföra fysiska programkvällar i Wermländska Sällskapets regi, kommer här ett program om jazzbasisten från Karlstad, Hans Backenroth.

I ett samtal ned jazzskribenten Olle Hernegren (i Råtorp, Karlstad) berättar en av Sveriges främsta kontrabasister om sin väg från uppväxten och musikskolan i Karlstad till alla möten och samarbeten med landets artistelit, liksom alla internationella kontakter han etablerat.

Programmet på drygt 40 minuter är späckat av spännande och intressanta jazzpersonligheter samt ett antal bilder från musikens värld som inte så ofta setts.


En Pöllman som blir bättre och bättre

Kontrabasen Hans Backenroth spelar på numer är en Pöllmann (tysk instrumentmakare). Den här kontrabasen är cirka 30 år gammal.

– Jag köpte den i Karlskoga för ungefär 15 år sedan. Det märkliga var att jag provade basen precis när den kommit till Sverige och föll för den direkt, men då var den inte till salu. Av en ren händelse såg jag en annons på nätet för ca 15 år sedan och förstod när jag tittat på bilderna att det var den basen som jag hade provat en gång i tiden, berättar Hans Backenroth.

– Basen hade då inte varit spelad på många år så det tog ett tag innan den kom igång. Nu har det blivit det instrument som jag spelat mest på och den låter bara bättre och bättre …

Den Spotify-lista med musikurval som Hans Backenroth refererar till i slutet av programmet finns här



Som bonus, en presentation av Olle Hernegrens bok Jazzen i Karlstad:


Foto, bilden överst: Hasse Lindén

Hans Backenroths spellista för Wermländska Sällskapet



Här bjuds drygt 4 timmar musik som basisten Hans Backenroth från Karlstad valt ut för Wermländska Sällskapets medlemmar (övriga får också gärna lyssna).

Den synnerligen flitige basisten Backenroth finns med på över 150 skivproduktioner, i de flesta genrer, men mest jazz. Här är ett urval i en Spotify-lista Hans gjort för alla intresserade – 51 spår med musik i olika skepnader.

Lyssningen och spellistan underlättas om du har, eller skaffar, ett Spotify-konto (finns i gratisversion(.

Den börjar, som sig bör, med Monica Zetterlund.

Årets första nummer av Wermländingen

Här är årets första nummer av Wermländingen. 16 fullmatade sidor som kommer i medlemmarnas brevlådor.

Det innehåller bland annat presentation av 2021 års kulturpristagare, om hur Artist in Residence-pianisterna vid Ingesund Piano Center tog ut flygeln på februari-isen, årskalender för 2021 inklusive stor översikt över allt banbrytande som hände för hundra år sedan, 1921 (bland annat om de första kvinnorna i riksdagen och om dödsstraffets avskaffande i fredstid), om mästerfotografen från Hagfors (Mats Bäcker) och om vad som händer när man går på dass i norra Värmland.

Dessutom kan vi äntligen presentera Wermländska Sällskapets praktfulla örn i sitt originalskick.


Här är 2021 års kulturpristagare

En välkänd skribent i Nya Wermlands-Tidningen och en väl sedd personlighet i Värmlands kulturvärld har just utsetts till Wermländska Sällskapets kulturstipendiat 2021 – Mats Dahlberg.

Det ska tydligen vara en Mats för att bli kulturpristagare; 2019 var det fotografen Mats Bäcker, 2020 tonsättaren Mats Larsson Gothe, 2021 kulturjournalisten Mats Dahlberg.

I 32 år var Mats Dahlberg kulturredaktör på NWT. I den positionen hade han ett enormt nätverk och en fantastisk överblick över kulturlivet i Värmland, ja, i hela Sverige. 

Mats Dahlbergs journalistiska bevakningsområde har varit brett. Han har skrivit artiklar om landskapets förmågor, värmländska författare och konstnärer, nobelpristagare, rockmusik och bygdespel. 

Han har intresserat sig för såväl musik som konst och litteratur.


Det började i Filipstad

Tidningsbanan för Mats Dahlberg (född 1957) började på Filipstads Tidning med en artikel om Tage Aurell. Efter några år gick flytten till Karlstad och NWT, där allmänreportern Dahlberg snart blev kulturredaktören Dahlberg.


Nära Tomas Tranströmer

Mats Dahlberg har under dessa år fått en unik inblick och kunskap om den värmländska kulturen. Men det har inte stannat med det. Mats har också skrivit och följt kulturen på nationell nivå. Ett exempel är den nära relation Mats Dahlberg hade till Tomas Tranströmer.  


Nära Wermländska Sällskapet

För Wermländska Sällskapet i Stockholm har Mats varit en pålitlig, uppskattad och drivande samarbetspartner i arbetet med att varje år utse en årets värmlänning och ibland en årets dalslänning. 


Läs mer om kulturpristagaren i kommande nummer av Wermländingen (nr 180).



Foto: Jan Bergstam

Ingesunds-pianisterna tog med sig flygeln ut på Kyrkviken

… det ska gå.

Den internationella pianoklassen vid Ingesund passade på att göra något extra av isläget på Kyrkviken. I minus 10 grader en solig söndagseftermiddag (14 februari) genomförde de en egen pianorecital med Ingesund Piano Center.

Instrumentet var en uttjänt Östlind & Almquist (från anrika pianotillverkaren i Arvika), som nu fick genomföra sitt sista uppdrag med pianiststudenterna Jodyline Gallavardin, Sebastian Iivonen, KaJeng Wong, Juan Mas Choclán, Anaïs Cassiers, Filip Michalak, Aurelia Shimkus, Tony Yang, Aristo Sham tillsammans med professor Julia Mustonen-Dahlkvist.


Det här hördes över isen

Julia Mustonen-Dahlkvist framförde Claude Debussy – Des pas sur la neige.

Mer under den nära två timmar långa konserten på isen:
Frédéric Chopin – Ballade no. 1
Johannes Brahms – Sonata no. 1
Christoph Willibald Gluck – Melodie
Franz Schubert – Impromptu Op. 90 No. 3
Jean Sibelius – Trees
Aleksandr Scriabin – Sonata no. 1
Muzio Clementi – Sonata in F-Sharp minor


Storhetstiden med Östlind & Almquist

En svensk piano- och orgelharmoniumtillverkare. Firman grundades 1888 i Arvika av Anders Nilsson Östlind från Gunnarskog.

Två år senare, 1890, gick musikhandlare Anton Almquist, Göteborg in som delägare. 1918 slogs Östlind & Almquist samman med sex andra harmonium- och pianofabriker i landet till AB Förenade Piano- och Orgelfabriker (där respektive tillverkare behåll sitt varumärke).

1928 hade fabriken i Arvika levererat 37,000 och 1936 47,200 flyglar, pianon och orgelharmonier.

Företaget har senare ingått i J. G. Malmsjös Pianofabrik och tillverkningen i Arvika lades ner 1966 då man flyttade till nybyggda lokaler i Vik utanför Arvika. 

Östlind & Almquist lades ner 1977, och fanns sista tiden i Klässbol.


På bilden: pianisterna Jodyline Gallavardin och Sebastian Iivonen.