Mårbacka stänger 23 augusti

Normala år brukar Selma Lagerlöfs Mårbacka ha haft cirka 7,000 besökare fram till den här tiden på året (mitten på juli). Säsongsöppningen var den 6 juni. På grund av coronapandemin har det istället stannat vid 851 betalande besökare så här långt.

– Det är väldigt tufft för oss och vi har nu bestämt att vi ska ha öppet till 23 augusti, sen stänger vi igen – betydligt tidigare än tidigare, säger Irene Henriksson, intendent vid Mårbacka minnesgård.

Intendent Irene Henriksson

Mårbacka får sina inkomster på kafé-, butiks- och biljettintäkter. Enligt Irene Henriksson hade man förmodligen gjort en mindre ekonomisk förlust om man hade valt att hålla stängt året ut. Men trots att det dagligen ”rinner pengar ur verksamheten” är portarna fortfarande öppna.

– Det är värt det, för varumärkets, gästernas, personalens och besöksnäringens skull, säger Irene Henriksson. Vi vill hålla Selma Lagerlöfs liv och författarskap levande.

Återhämtning kan ta 5–10 år

Den största skillnaden jämfört med fjolårets sommarsäsong är enligt Irene Henriksson att Mårbackas främsta målgrupp, de bussburna 70-plussarna, lyser med sin frånvaro. Hon hoppas att de ska kunna återvända 2021, men räknar med att det kommer att ta mellan fem och tio år för minnesgårdens ekonomi att återhämta sig helt.

– Vi kommer att behöva gå på sparlåga och trolla med knäna för att hitta billiga lösningar som ändå är intressanta för besökarna. Men vi kommer att ta oss igenom det här. Intresset för Selma Lagerlöf har inte blivit mindre, säger hon.


Innan Selma Lagerlöf gick bort 1940 skrev hon i sitt testamente att hennes gård Mårbacka i Sunne skulle bevaras och visas upp för allmänheten. 80 år senare håller minnesgården fortfarande öppet, även om det just i sommar är glest mellan besökarna och de guidade visningarna.


Foto: Kjell Sundström/Mårbacka


I väntan på Körkarlen

Sommaren 2021 sätter Västanå Teater upp Selma Lagerlöfs Körkarlen i regi av Leif Stinnerbom. Körkarlen är en andlig spökhistoria som utspelar sig i gränslandet mellan liv och död. Samtidigt är det också en jordnära socialrealistisk skildring av den tid romanen utspelar sig i.

Västanå Teater ger oss en försmak av vad som kommer att hända i Berättarladan i Rottneros sommaren 2021 i denna video som producerades till midsommaren.

”I väntan på Körkarlen” är en konsertföreställning som bygger på en handfull nyskrivna låtar av Magnus Stinnerbom som varvas med berättande ur teaterns kommande uppsättning Körkarlen, efter Selma Lagerlöfs roman.

Evenemanget produceras med stöd av Statens kulturråd samt Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Sunne kommun och Rottneros Park som en del av CUPIDO-projektet.

Stötta!

Den som vill du stötta Västanå Teater i en tid av stora ekonomiska svårigheter, kan exempelvis Swisha ett bidrag: 123 678 4417. Har du inte Swish så är du välkommen att ge ett bidrag till oss via bankgiro: 5861-1849

Fler värmlandsaktörer som får kulturstöd

Cirka 1,000 ansökningar hade kommit in till Kulturrådet om att få del av stödpaket till kulturen som regeringen aviserade i mars. I denna den första omgången behandlades ansökningar upp till 100,000 kronor.

Uppdraget att fördela stödpaketet till kulturen har varit omfattande och komplext med stor variation mellan de verksamheter som ansökt. Många små aktörer har sökt och får nu stöd.

Till Värmland kom kulturstödet till 25 föreningar/aktörer.

Kulturrådet har tagit hänsyn till de sökandes behov av ekonomiskt stöd, samt att medlen fördelas till en mångfald av kulturella uttryck i hela landet.



Arvika teaterförening – en del av Riksteatern10 900
Atelje Olga Karlsson48 300
Bjurtjärns Byalag7 500
Bohem musik10 100
Forshaga Hembygdsförening8 500
Gräs Bygdegårdsförening7 500
IOGT-NTO föreningen 228 Regnbågen5 100
Jäders Teater55 200
Karlstad Dansförening28 500
Karlstads Orkesterförening4 500
Kassör, Ordförande11 300
kerstinwessberg.se19 500
Konstfrämjandet Värmland16 000
Kulturföreningen Kulörta Lyktor10 100
Lekvattnets Hemgårdsförening9 600
Lundsbergs bygdegårdsförening9 000
Mangskogs Folkets hus-förening22 000
Munkfors Revy och Teaterförening73 900
Nedre Fryksdals Konstförening10 500
Ostingekompaniet AB25 500
Svenskt Utmarksmuseum17 600
Säffle Teaterförening – en del av Riksteatern46 900
Teater Mimulus40 800
Värmlands Konsthantverkare3 400
ägare12 800

Samtliga bidragstagare i fördelningen upp till 100,000 kronor finns här


Krisstödspengar till värmlandskulturen

Kulturrådet har nu meddelat fördelningen av den andra delen i stödpaketet till kulturen, som regeringen beslutade om i mars. 699 arrangörer och aktörer runt om i Sverige omfattas och det totala beloppet landar på drygt 247 miljoner kronor. Dagens fördelning gällde ansökningar på belopp över 100,000 kronor.

19 arrangörer/verksamheter i Värmland har fått bidrag.

Mest till musikområdet

Det är musikarrangörer (i bred mening) som får hälften av stödet på 247 milj kr. Scenkonstområdet stod för en knapp fjärdedel av ansökningarna och får lite mer i fördelningen – 28 procent. Andra konstområden är bild och form, museer, utställningar, litteratur och läsande samt konstområdesövergripande verksamheter.

Ekman Event & Media AB570500
Smaka & Bo i Charlottenberg AB373500
Hotell Årjäng351800
Nightshift Kristinehamn AB346900
Mårbackastiftelsen290400
Best Western Gustaf Fröding (G.F. hotell & Konferens AB)288300
Olssons Brygga AB279700
Besterman Sweden AB277500
Mastmagasinet AB270000
Ideella föreningen Rackstadmuseet245500
Värmlandsteatern175800
andreas Jonsson Music Productions167900
Ulleruds Teateraktörer115500
Kunskapsteatern109100
Per Lidén Production AB104300
Totalteatern84400
KilArenas vänner – en del av Riksteatern83500
Kristinehamns kommun82500
Hammarö ljud9000

Vill du se fördelningen bland samtliga Sveriges regioner, finns en komplett sammanställning här


Nytt nummer av Wermländingen

Äntligen. Vårens/försommarens nummer av Sällskapets tidskrift Wermländingen har lämnat trycket.

Det blev ett dubbelnummer (#176–177) som i början av vecka 25 distribueras till alla medlemmar.

Mycket läsning utlovas: Nödig information om ett årsmöte per korrespondens, stor enkät om hur värmlänningar lever i Coronatider, om de värmlänningar som aldrig återvände (spanska sjukan 1918), hela höstens planerade program och evenemang, valberedningens förslag till ny styrelse för Wermländska Sällskapet i Stockholm – och del annat.


Inte medlem och vill ha tidningen? Här finns uppgifter om hur du gör



Torsby etta i Värmland

Torsby kommun, med sina 11,600 invånare och 1,700 företag, har återigen visat framfötterna.

För sjunde gången har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomfört en öppen jämförelse inom området företagsklimat. Det genomsnittliga nöjd-kundindex-resultatet 78 ger Torsby kommun en första plats i Värmland och en 24:e plats i Sverige.

Mätningen är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning gentemot företagare. Frågorna rör sex myndighetsområden bland annat bygglov, brandskydd och serveringstillstånd. Frågorna besvaras inom sex serviceområden där information, kompetens och effektivitet är tre av områdena. Undersökningen 2019 omfattar 188 kommuner och 17 gemensamma förvaltningar.

Gott bemötande

– Utgångspunkten för att en myndighet ska ha högt och gott förtroende är att alla medarbetare ständigt arbetar för att man ska finnas till hands och vilja lämna god och hög service.

– Man väljer inte som allmänhet eller företagare att komma till myndigheten, utan man måste det om man söker tillstånd eller liknande och då är vår roll att kunna bemöta dem på ett gott och rättvist sätt, säger Malin Jonsson, miljö- och byggchef, Torsby kommun.

Bra samarbete är A och O

Miljö- och byggkontoret på Torsby kommun träffas varje vecka för att gå igenom alla inkomna ärenden, utöver det finns även LED-möten (LED = Lots för Enkel Dialog)

– Vi har ett bra samarbete och korta vägar mellan förvaltningar som hanterar företagsärenden., säger Eva Larsson, näringslivschef, Torsby kommun.

Ett LED-möte innebär att företag som vill etablera sig eller på något vis vill ändra eller utveckla sin verksamhet får möjlighet att träffa samtliga handläggare som berörs, vid ett och samma tillfälle. Företagaren slipper alltså att själv leta upp och kontakta alla.

Målsättningen är att det ska vara enkelt att starta, etablera och utveckla sitt företag i Torsby kommun.

Bilden: Fryksände kyrka i Torsby


Blott Värmland värmländska författare har



Värmland är känt för att vara ett berättelsernas landskap där många kända författare levt och verkat i århundraden.

De flesta tänker nog på Esaias Tegnér, Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding, Nils Ferlin, Göran Thunström.

Mem landskapet har hyst så många fler författare genom åren. Alla inte lika välkända för gemene man, men väl författare i den värmländska berättartraditionen.

Värmlänningarna har ett speciellt sätt att vara och uttrycka sig på och de är kända för att vara munviga.

Så – hur många av dessa 20 författare kan du identifiera?



Klicka på respektive bild så får du svaret.

Vem? #1

Click to Flip

Vem? #2

Click to Flip

Vem? #3

Click to Flip

Vem? #4

Click to Flip

Vem? #5

Click to Flip

Vem? #6

Click to Flip

Vem? #7

Click to Flip

Vem? #8

Click to Flip

Vem? #9

Click to Flip

Vem? #10

Click to Flip

Vem? #11

Click to Flip

Vem? #12

Click to Flip

Vem? #13

Click to Flip

Vem? #14

Click to Flip

Vem? #15

Click to Flip

Vem? #16

Click to Flip

Vem? #17

Click to Flip

Vem? #18

Click to Flip

Vem? #19

Click to Flip

Vem? #20

Click to Flip



Kristinehamns-skulptören gjorde Jenny Lind-statyn

Sveriges största megastjärna någonsin, sångerskan Jenny Lind, firas rejält under det här året. Hon föddes den 6 oktober 1820 (och avled 1887). Det handlar alltså om 200-årsminnet av hennes födelse.

På många av landets konsertscener framförs den musik som var hennes repertoar. Just nu har till exempel GöteborgsOperan en serie livestreamade program där fem av husets sopraner gör hennes musik. Tolv avsnitt som kan ses fram t o m den 14 juni.
Mer här ›

Vad som är mindre känt är att värmlandsskulptören Erik Rafael-Rådberg är upphovsman till den gracila staty av Jenny Lind som finns på Framnäs udde på Djurgården.


Yngst av nio syskon

Erik Rafael-Rådberg var skulptör och inredningsarkitekt. Född 21 september 1881 i Kristinehamn, död 12 maj 1961 i sitt hem Österviks kapell i Kristinehamn.

Rafael-Rådberg vid 53 års ålder, 1934.

Erik Rafael-Rådberg var son till fotografen Erik Gustaf Rådberg, född 1853 i Alster, och Laura, född Nordenberg 1857 i Karlstad. Han var yngst av nio syskon.

Det började med att Erik gick i sin fars fotspår, som fotograf. Därefter utbildade han sig vid Konstnärsförbundets skola för Christian Eriksson.

1909 reste han till Paris och studerade främst på Academié Colarossi. Han gjorde även resor till USA. Han gifte sig 1909 med Anna Nikolina-Ståhl.

Debuten blev 1916 på en utställning på Liljevalchs.

Åtskilliga statyer och byster

Förutom Jenny Lind-stayn har han också gjort statyn av Gustaf Fröding (1921), även den på Djurgården Stockholm, och ett flertal andra. Rafael-Rådberg är representerad på Moderna museet och Nationalmuseum i Stockholm, Österviks kapell, Värmlands museum och Sandgrund, Karlstad.

En målande beskrivning av Rafael-Rådberg finns i Sven Stolpes bok ”Mitt Värmland”. Stolpe skriver bland annat att han bodde i Österviks kapell i Värmland och sov i en likkista uppe på ett loft dit han klättrade på lina. Han ska ha sett spinkig ut, men varit mycket stark.



Bara armar på Kristi himmelsfärds dag

40 dagar efter påsk firas Kristi himmelsfärds dag. Till åminnelse av Jesus återuppståndelse. 2020 inträffar den på årets 142:a dag.

Kristi himmelsfärdsdagen var känd som den första sommardagen, och innebar att vinterklädseln lades undan och kvinnorna kunde gå barärmade. dagen kallades ibland för ”barärmdagen”. I Värmland började man till exempel att använda bomullsklänningarna.

Dagen kallades ibland för metardagen eftersom sommarfisket inleddes.

Eldar

I Värmland och andra västliga delar av Sverige är det känt att människor tände eldar på Kristi himmelsfärds dag, en sed som är känd även i Skåne. På sina håll trodde man att eldarna skulle skrämma bort vargar; samma förklaring som har knutits till valborgsmässoeldarna.

Tonårsträffar

Det finns uppteckningar om Kristi himmelsfärdsdagen som en dag när flickor och pojkar, utan övervakning av vuxna, träffades utanför kyrkan. I det annars hårt kontrollerade bondesamhället kan man ana att detta var en stor händelse i ett starkt könsuppdelat samhälle.

Rävungar och gökotta
Foto: Albin Sjöberg

Kristi himmelsfärdsdagen ansågs bra för att fånga rävungar, eftersom man tänkte sig att rävhonan tog ut sina ungar i solen. Då var de lätta att fånga.

En annan sed förknippad med Kristi himmelsfärds dag är ”gökotta”, som är känd i södra och mellersta Sverige. I arkivuppteckningar vittnas det om årets första utflykter, gärna tidigt på morgonen, för att hälsa våren och värmen.

Men nu kunde också ungdomarna träffas utan föräldrarnas övervakande ögon. Härlig tid, med andra ord.

Bilden överst: Skolplansch över Kristi himmelsfärd, ur Nordiska museets föremålssamling

Värmländskornas ’Gula änglarna’ behövs mer än någonsin

Gula änglarna startade 1996 och är en ideell förening som ligger i Oscars församling på Östermalm.

Bakom hjälpverksamheten under namnet Gula änglarna står två värmländska kvinnor som grundare: Ethel Dahlman ( t v i bild) från Ekshärad och väninnan Gudrun Andersson (född Rystedt, gift med Stikkan Andersson) från Östra Ämtervik. Gudrun avled 2010, 79 år gammal.

– Genom att jag tidigare hade arbetat som församlingsyster i Oscars församling och hade stor erfarenhet av att arbeta med utslagna människor blev det möjligt för oss att starta Gula Änglarna, berättar Ethel Dahlman.

För utsatta och hemlösa

Hos Gula Änglarna tar man emot fattigpensionärer, ungdomar, hemlösa, och hjälper bland annat till att betala räkningar och dela ut matkuponger.

Utsatta och hemlösa människor kan få hjälp med mat, pengar till hyra, kläder, skor, mediciner. Gula änglarna hjälper även till i kontakten med olika myndigheter och kan erbjuda stöd och samtal med psykolog och läkare.

Populär vinterkonsert
Fullsatt i Oscarskyrkan när Gula änglarna anordnar jul- och vinterkonsert.

Verksamheten finansieras med pengar från olika stiftelser och gåvor från privatpersoner. Varje år anordnas en vinterkonsert i Oscarskyrkan – pengarna går oavkortat till de hemlösa.

Då är det utsålt i kyrkan och mängder av artister ställer upp; senast Niklas Strömstedt, Pernilla Andersson, Eric Bazilian, Gladys del Pilar och många fler.

Gula änglarna får också en del av Oscarskyrkans adventskollekt.

Noterbart är att endast 3 % av de medel som kommer in går till administrativa kostnader.

Still going

Ethel Dahlman (född 1937) är fortfarande igång i Gula änglarnas hjälpverksamhet. Minst ett par gånger i veckan finns hon med på verksamhetens expedition i Frälsningarméns lokaler på Östermalmsgatan 69.

Läs mer om Gula änglarna och hur du kan stödja verksamheten

Bilden överst: Claire Lindberg, foto