I den forna pianofabriksstaden Arvika råder just nu flygel-högtryck. Närmare bestämt på Musikhögskolan Ingesund som ingår i Karlstads universitet.

Till  Ingesund Piano Center har samlats ett tiotal unga toppianister vilket gett eko över världen och belönat Arvika med musikupplevelser av högsta internationella klass.

Entusiasmen och arbetsviljan är stor sedan betydande donatorer gått in och gett den konstnärliga utbildningen avsevärda ekonomiska musikler.

Stark finansiering

Den ekonomiska stöttningen för flera år framåt kommer från Westra Wermlands Sparbank, Eva och Alf Bjørseth samt Kjell & Märta Beijers Foundation/Anders Wall.

Alf Bjørseth är norsk industriman (kallad den norske solcellskungen) och tillsammans med hustru Eva tillbringar han numer mesta tiden på Hillringsbergs herrgård i Glava utanför Arvika.

Stiftelsen Ingesund Piano Foundation har utökat sin vision att stödja unga klassiska konsertpianister med sitt senaste initiativ: verksamheterna i Ingesund Piano Center, med projektet Artists-in-Residence. 

Här kan upp till tio utvalda unga konsertpianister få ett års djupdykning i sitt artisteri, musikskapande, karriär och personliga utveckling. Allt under ledning av pianoprofessorn Julia Mustonen-Dahlkvist.

Galakonserter online

Tre galakonserter, under rubriken Nordic Stage, kommer att sändas från och med slutet av maj (27 maj, 3 juni, 10 juni) och detta markerar centrets officiella invigning för en onlinepublik, bl a via webbplatsen ingesundpiano.com och på YouTube.

Hela projektet har spelats in och producerats i Arvika med hjälp av professionella krafter.

Unga pianister i världsklass

Det var våren 2021 som aktiviteterna kring Ingesund Piano Center körde igång, inklusive projektet “Artists-in-Residence”. Projektet är ett stöd till utvalda unga pianister som är antagna och studerar på olika utbildningar vid Musikhögskolan Ingesund. Det ger de unga konsertpianisterna – som håller världsklass – möjligheten att få ett år av intensiva studier. 

Vid Ingesund Piano Center får artisterna stöd i form av inspelningsmöjligheter, i förekommande fall även sina studieavgifter finansierade. Stipendier är också viktiga inslag i verksamheten.

Artisterna kommer från Kina, Belgien, Kanada, Hongkong, Frankrike, Lettland, Danmark/Polen, Sverige/Finland, Spanien och Portugal. 

Motivation och inspiration

– Ingesund Piano Center ger en miljö att växa som konsertpianist och en möjlighet att växa tillsammans som ett team och stödja varandra i denna annars mycket konkurrenskraftiga värld. 

– Vi lyssnar på varandra varje vecka och vi ger konstruktiv feedback till varandra. Vi håller grupplektioner och vi pratar om allt från musik till karriär till mental hälsa, berättar Julia Mustonen-Dahlkvist.

Redan nu står flera pianister runt om i världen och väntar att få en plats vid Ingesund Piano Center. Ryktet om den kreativa miljön i den lilla staden i de värmländska skogarna sprider sig snabbt.

Bilden överst: Niklas Nilsson, foto

Västanå Teater i Rottneros utanför Sunne sätter i höst upp en ny pjäs – Mästar’n över alla mästare. Just nu bokas skolföreställningar till oktober 2021. Det blir även offentliga föreställningar.

Västanå Teaters föreställningar tar alla sin utgångspunkt i berättartraditionen, oavsett om man spelar Gösta Berlings saga eller en folklig skröna från Värmland. I Mästar’n över alla mästare blandas historier från Fryksdalen med ”dionysiskt eggande musik till en sinnenas färd, där fantasi och verklighet vävs samman till en totalupplevelse som ska kännas i kropp och själ.”

I föreställningen får man möta Vår Herre och Sankte Per, Smeden, Djävulen och Fanten, gubbar och kärringar och fåglar och fä i en annan verklighet än vardagens, en sagovärld som kanske har mer att säga oss om mänskligt liv än vi tycks förstå i vår moderna urbana tid, säger konstnärlige ledaren Leif Stinnerborn.

Vänne å vri

En stor del av den lokala kulturen ligger i språket, den värmländska dialekten. Västanå Teater har valt ut några sagor och skrönor som från början berättades muntligt på det värmländska tungomålet.

Det är i kärleken till språket som många av de värmländska berättelserna tar sin utgångspunkt, i slagfärdigheten och förmågan att ”vänne å vri” på ordet för att väcka åhörarna till både skratt och djupaste insikt om vad det innebär att vara människa.

Manus och regi | Leif Stinnerbom
Kompositör & musikansvarig | Magnus Stinnerbom
Skådespelare | Hanna Kulle, Jakob Hultcrantz Hansson, Daniel Lindman Agorander
Musiker | Anna Karlsson, Niklas Bertilsson
Kostymdesign | Inger Hallström Stinnerbom
Grafisk form | Per Hardestam
Producent | Emma Hultcrantz

– Jag blev ju som förstörd bara jag hörde namnet på priset, Sokratespriset, det lät så väldigt stort. Så fick jag se namn som fått utmärkelsen före mig, och är väldigt tacksam över att få vara med i det sällskapet, säger Lars Lerin om att få ta emot utmärkelsen. 

Lars Lerin ser inte sig själv som folkbildare men hans folkbildande gärning har gjort att han platsar in bland namn som Hédi Fried och Emerich Roth (2019), KG Hammar (2013) och Gro Harlem Brundtland (2007).

Lars Lerin tilldelas Sokratespriset för att han “med pensel och penna” skildrar “det stora som sker i människors vardagsliv” och speglar hela landet. Han gör med sin konst och sina böcker “en unik folkbildande gärning”.

Sokratespriset delas ut av Studieförbundet Vuxenskolan. Prissumman är 50,000 kronor. 

Känsliga tolkningar

I motiveringen skriver juryn bland annat att “Lars Lerins känsliga tolkningar av människor och miljöer förmedlar både kunskap och existentiella frågor om vad som verkligen är viktigt. Genom samverkan i konstnärligt arbete ger han också människor med funktionsvariation ett rikare liv.” 

– Jag har inte direkt tänkt att jag skulle vara någon folkbildare, jag tycker att jag har gjort det som har legat mig varmt om hjärtat och inte haft någon tanke på att det faktiskt skulle hjälpa någon, säger Lars. 

Hela prismotiveringen kan du läsa här › 

Sokratespriset delas ut av Studieförbundet Vuxenskolan vartannat år sedan 1967. Det går till ”en person – i eller utom Sverige – som utfört en grundläggande, bestående insats för folkupplysningens område i människovärdets tjänst och som utfört sin gärning utifrån ideell grund”. Första mottagare var Elise Ottesen-Jensen

Nystartade konstpriset, Ståhl Collection Stipendium i Norrköping, ska belöna unga
konstnärstalanger. Stipendiet ska delas ut vid 10 tillfällen med start 6 maj 2021.

Första pristagare är Amanda Karlsson, 31 år, från Karlstad.

Amanda Karlsson debuterade 2011 med utställningen En kollektiv monolog, på Agneta
Westerdahls Galleri Femman i Norrköping.

Under Arvika konsthalls utställning Vad letar du efter? 2018 upptäckte Mikael Ståhl hennes konst.
– Jag fängslades av Amandas verklighetstrogna verk och imponeras fortfarande av detaljrikedomen
och den hudnära känslan i måleriet, säger Mikael Ståhl.

Reliefsågade pannåer

Amanda Karlssons målningar – utförda på enorma, reliefsågade pannåer – är ögonblicksbilder ur en fiktiv värld. Science fiction, tv-spel och andra delar av nutida populärkultur tillhör inspirationskällorna. Hennes måleri är figurativt och minutiöst, in i minsta detalj.

Amanda Karlssons avbildade gestalter – målade i storformat – döljer sina ansikten för betraktaren. Långa luggar, olika slags huvudbonader eller bortvända huvuden omöjliggör ögonkontakt för publiken.

50,000 kr

Amanda Karlsson mottar stipendiet på 50,000 kronor den 6 maj i Norrköping.

Juryns motivering:
”Amanda Karlsson tilldelas stipendiet för sitt karakteristiska uttryck. Hennes verk fångar
betraktarens intresse med sina allvarliga och frysta ögonblick. Amanda Karlsson bjuder in
betraktaren i en gränslös, alternativ värld som både är fast och flyktig. Med sina verk söker
hon efter ett inre svar på frågan om det finns en grundsanning eller en grundverklighet.”

Ståhl Collection förvärvar dessutom den storslagna triptyken Du och Vilken Armé?.

Den som vill se Amanda Karlssons konst kan från 8 maj besöka Ståhl Collection, som återöppnar på coronasäkert sätt. Konsthallen ligger i Yllefabriken, en del av Industrilandskapet i Norrköping.

Sunne stationshus är en av sexton stationsbyggnader som finns längs Fryksdalsbanan, en av Sveriges vackraste järnvägslinjer. Stationshuset byggdes ca 1915 av Kil-Fryksdalens järnvägsaktiebolag och är ritat av arkitekt Yngve Rasmussen.

Nu har stationshuset fått ny ägare, Jan Lennartsson med företaget Spökslottet AB. Sunne kommun sålde fastigheten för 500,001 kronor.

Som i forna da’r

Den kulturhistorisk byggnaden ska nu iordningställas ”så att den skiner som förr”. Det beslutade Sunne kommuns allmänna utskott på onsdagen. Köpesumman blev 500,001 kronor.

Den nya fastighetsägaren ska fräscha upp byggnaden så att den blir som förr. Fastigheten ska bevaras och bli fin igen. Fönster ska bytas och tanken är att bygga in lastkajen.

Planerna är att det i stationsbyggnaden ska startas ett café. Idag använder Trafikverket större delen av bottenvåningen till väntrum för tågresenärer samt personalutrymmen, ett hyresavtal som fortsätter.

Den nye ägaren får troligen tillgång till fastigheten i mitten av maj. Därefter krävs bygglov och andra förberedelser innan det händer saker som syns. Beslutet i allmänna utskottet var enhälligt och togs efter en bra diskussion, enligt ordföranden Linda Johansson (S).

Foto: Sunne kommun

Mangårdsbyggnaden, Hemmet, Soldattorpet och Skomakeriet. Det är några av museerna på Ransäters hembygdsgård.

Hembygdsgården i Ransäter är en av de största och finaste i Sverige. Vanligtvis är det full fart med stora evenemang under sommarhalvåret, men nu är allt inställt på grund av corona-pandemin.

Hembygdsgården är ändå väl värd ett besök för att få en inblick i hur livet såg ut i Värmland förr.
Det finns stora grönytor att umgås på, så det är ingen risk för trängsel i coronatider.

Ransäters hembygdsgård, vackert belägen vid Klarälvens västra strand, ägs och drivs av den lokala hembygdsföreningen i Ransäter. Föreningen bildades 1921.

Godsägare Fredrik Juhlin på Åmberg skänkte gården ”Öster Hea” till föreningen. Gården bestod av en mangårdsbyggnad från 1680-talet med tillhörande härbre och stenladugård. Dessa tre byggnader utgjorde från början hela Ransäters hembygdsgård.

Genom åren har hembygdsgården byggts ut till en av Sveriges största. Gamla hus har flyttats hit från bygden och nybyggnationer i gammal stil har resulterat i dagens 60 byggnader.

Alla dessa museer finns i Ransäter

Mangårdsbyggnaden 
är en parstuga från 1684 med tillhörande loftbyggnad och stenladugård. Dessa byggnader utgör hembygdsgårdens kärna och den övriga verksamheten har byggts upp kring dessa.
Hemmet 
visar i montrar med köksinteriörer från 1870 och framåt, på ett levande sätt, kvinnans viktigaste arbetsplats i äldre tid. Sömnadskonsten har också getts stort utrymme i detta museum.
Järnet
är en utställning som beskriver utvecklingen från den första stångjärnshammaren vid Ranån till den moderna järnindustri som finns i Munkfors i dag. Här visas också Bergslagens gruvdrift i ett modellmuseum.
Jordbruksmuséet
illustrerar främst jordbruket under senare delen av 1800-talet. Här finns redskap och maskiner i realistiska miljöer. Montrarna ger en inblick i de olika hantverkssysslor som hörde till jordbrukssamhället.
Skogsmuséet
presenterar på ett spännande sätt äldre tiders jakt, fiske och skogsbruk, som var livsviktiga komplement till de övriga näringarna.
Soldattorpet 
är en av socknens få bevarade. Här kan man se den indelte soldaten som packat sin ränsel för att bege sig till Kunglig Wermlands regemente på Trossnäs.
Skomakeriet 
visar hur man på självhushållningens tid måste kunna lite av varje. Här finns två uppsättningar skomakeriverktyg hämtade från gårdar i bygden.
Kaffemuséet 
innehåller ett stort antal kaffekoppar och kaffekannor från olika tider, skänkta av folket i bygden. Värmlands museum och Löfbergs Lila har varit till stor hjälp vid uppbyggnaden av utställningen.
Mormors garderob 
innehåller kläder från förr, både till vardags och till fest.
Handelsboden 
är en museal handelsbod från tiden kring förra sekelskiftet. Här kan du bland annat köpa hantverk eller en strut karameller. Handelsboden är endast öppen vid arrangemang eller efter överenskommelse.

Bilden: Museet Hemmet visar bland annat köksinteriör från 1870 och framåt. Foto: Ransäters hembygdsgård

De berömda orden ”Värmland är inte ett landskap utan ett sinnestillstånd” kommer från Lars Löfgren, regissör, författare, tidigare bl a chef för TV-teatern och åren 1985 till 1997 teaterchef för Kungl Dramatiska Teatern.

Född i Överkalix (1935) mitt på Polcirkeln, uppväxt i Ekshärad och Karlstad.

– Vi värmlänningar diktar vår verklighet och i den lever vi i den bästa av världar, både när vi är hemma i Värmland och  kanske ännu mer när vi inte är hemma i Vämland – för då är vi hemma i Värmland i alla fall.

– Vi blandar ihop och vi lägger till. Det finns svart ljuging och det finns vit ljuging. Svart ljuging, det är fult det, men vit ljuging går an. Till slut blir det ganska bra i alla fall.

Läs hela texten här ›

När vi inte kan träffas tillsammans i en lokal blir det istället en virtuell Vårsupé. Omgivningarna är förvisso Värmlands Nation i Uppsala, men allt sker på skärmen.

Tid: lördagen den 17 april 2021 kl 19.00

Plats: Vi kommer att umgås på Värmlands Nation på nätet – med säker distans.

Klädsel: Fluga för herrar och pärlhalsband eller något annat tjusigt halsband för damer.

Utrustning: PC eller Mac med kamera och mikrofon. Surfplattor och smartphones fungerar tyvärr inte.

Medtag: Mingeldryck, egen skaffning i trerättersformat med lämpliga drycker, samt kaffe/te och avec efter eget önskemål.

Först till kvarn

OSA: Senast 11 april vill vi ha din anmälan till klubbmästaren ›

Platserna är trots det digitala formatet begränsade, så först till kvarn gäller. Om ni anmäler er tillsammans, vänligen ange om deltar på samma skärm eller varsin. 

Prova på: För att få tillställningen fungera så smidigt som möjligt erbjuder vi två prova-på-tillfällen den 14 och 16 april kl 18-19.30. Närmare detaljer kommer i ett bekräftelsemail.

Varmt välkomna till en annorlunda vårsupé med Wermländska Sällskapet!

Det är en ung konstnär som står för öppningsutställningen på Rackstadmuseet i Arvika. Leif Engström, född 1992 från Brunskog, tog efter fem års studier examen från Konsthögskolan 2020. Så det här blir hans första större utställning.

Utställningen har fått titeln Brus och vågor, öppnade på skärtorsdagen och avslutas den 23 maj.

Leif Engström är intresserad av arkitektur, särskilt s k folkhemsarkitektur. Det blir ofta motiv på temat stad och skog.

Dessutom vill han skildra naturen, skogen, och den spänning som han ser mellan det urbana och det skogliga. Därför är ofta skogen närvarande i hans målningar, tätt inpå byggnaderna. Eller omvänt: skogspartier där man anar byggnader längre bort.

I målningen med fönstret (nedan) skymtar man granskogen genom gardinerna.

Det handlar inte om Kronans nya apotek, utan om ett nytt allaktivitetshus i Kronoparken, Karlstad.

I mars tilldelades Kronoteket Karlstads kommuns arkitekturpris för 2020. Huset har ritats av Astrid Prinzler vid Tengbom arkitekter.

Även den här gången föll valet på ett nybygge; Kronoteket öppnades så sent som i januari 2021.

– Det är ett väldigt bra tillskott i den här stadsdelen och man har lyckats få in väldigt många verksamheter under ett tak. Kronoteket kommer bli en pärla för Kronoparken under många, många år, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Erik Nilsson (KD).

53 miljoner kronor senare

De 1,500 kvadratmeter stora lokalerna är en kommunal satsning som har kostat 53 miljoner kronor.

Astrid Prinzler är nöjd med den färdiga byggnaden som nu reser sig granne med Fröding arena:

– Huset blev som jag tänkte mig det från början. Kommunen har tillåtit arkitekturen att ta plats och det är roligt.

– De största utmaningarna har varit att inte skapa en 1 500 kvadratmeter stor låda utan att att lösa logistiken inomhus med alla verksamheter där, säger hon.

Sedan 1986 har kommunen årligen delat ut ett arkitekturpris. 2019 års pris gick till Karlstadhus och Mondo arkitekter för det nya sjuvåningshuset på Brogatan.

Arkitekturprisets hedersomnämnande för 2020 gick till Tingvalla invest för ombyggnaden av Östra Torggatan 20, Karlstad.