Blir Västanå Teaters Loftet Årets Bygge?

Det händer saker i Rottneros. Västanå Teaters nya vinterbonade lokal Loftet i Berättarladan är nominerad till Årets Bygge 2020. Loftet har skapats tillsammans med Byggdialog och deras samarbetspartners samt Ola Nilsson på Lugnets Arkitektur.

En låda i ladan

Den nybyggda teaterlokalen rymmer bl a ett scenrum med 235 sittplatser och en foajé och är byggd i en limträstomme som klätts med KL-trä *).


Bara en diskret tillbyggnad för hiss och entré vid den södra kortänden skvallrar om att något har förändrats. 
Foto: Nomi Melin Lundgren

Loftet är byggt som en egen enhet (en låda i ladan) inuti den gamla ladan från 1937. Många fina detaljer från förr finns kvar och möter det nya moderna på ett smakfullt sätt.  

Den nya lokalen möjliggör en året-runt-verksamhet i Berättarladan och Västanå Teater invigde Loftet i slutet av förra året genom att spela sin nya vinterproduktion Västanå Jul för drygt 3,500 personer. 

– Vi är mycket stolta och glada över nomineringen till Årets Bygge 2020. Detta projekt har varit som en omöjlig dröm som har förverkligats, säger Inger Hallström Stinnerbom som varit projektansvarig från Västanå Teaters sida.

Prestigefyllt

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den lyfter fram exempel på de bäst genomförda projekten som branschen presterar.

Segraren utses av en expertjury. Juryn gör i sin bedömning en sammanvägning av hur väl projekten uppfyller fem huvudkriterier. Kritierna innefattar Samverkan, Teknik/Innovationer, Tid/Kvalitet/Budget, Hållbarhet och Säkerhet. I Årets Bygge 2020 tävlar projekt som färdigställts under 2019.

I år nomineras totalt tio projekt. Vinnaren utses den 31 mars. 


*) KL-trä är en byggkomponent som består av minst tre skikt med hoplimmade brädor eller plankor gjorda av barrträ eller lövträ, där vartannat skikt ligger i 90 graders riktning i förhållande till intilliggande skikt. 

Årsmötet uppskjutet

Med anledning av Folkhälsomyndighetens rekommendationer har direktionen för Wermländska Sällskapet i Stockholm beslutat att skjuta upp årsmötet (planerat till den 25 mars) till andra kvartalet i år.  Vi hoppas att smittläget då har stabiliserats så att årsmötet kan genomföras.

Vi återkommer med ny tid och plats för årsmötet när sådan information finns att ge.

OD:s Caprice/vårkonsert inställd

Vi kan också informera om att även OD:s vårkonsert den 25 april är inställd. Betalda biljetter kommer att återbetalas.

Vad gäller programmet med Andreas Tunström den 21 april och vår traditionella middag på Gubbhyllan, Skansen, den 27 maj avvaktar vi med beslut om de skall genomföras eller ställas in. 

Följ fortsättningen på webben

Vi uppmanar alla medlemmar att följa oss på vår webbplats.
Vi kommer också att informera våra medlemmar via mail och brev när ny information finns att ge.

Med varma hälsningar,
Direktionen

Se Körkarlen med Sällskapet

Torsdagen den 5 mars har du tillfälle att se filmen Körkarlen på Bio Mauritz i Filmhuset, Stockholm.

Med Selma Lagerlöfs goda minne skapade Viktor Sjöström ett gripande, visuellt fängslande och tekniskt nydanande filmkonstverk.

Filmen Körkarlen hade premiär på nyårsdagen 1921, prestigedag för biopremiärer och ett tecken på Victor Sjöströms storhet. Filmens framgång banande väg för Victor Sjöström som regissör i Hollywood under 1920-talet.

I centrum för berättelsen står slumsystern Edith som ligger för döden i lungsot. Hennes sista önskan är att få träffa David Holm, en alkoholiserad man som har en komplicerad relation till den döende kvinnan. Under en nyårsnatt konfronteras David Holm med konsekvenserna av sina handlingar.  

Jan-Erik Billinger

Körkarlen är 93 min lång och visas med digitalt ljudlagd och restaurerad kopia. Filmen presenteras av Jan-Erik Billinger, tidigare chef för Filmarvet på Filminstitutet.


Plats: Visningen äger rum i Bio Mauritz i Filmhuset på Gärdet. Närmaste T-bana är Karlaplan. Man kan också åka buss 76 eller 54, hållplats Filmhuset.

Servering: Före visningen är Filmhusets restaurang öppen. Mer om detta vid anmälan.

Tid: Torsdag den 5 mars kl. 19:00 

Pris: 100 kr betalas med Plusgiro 88 19 95-5, eller Swish 123 216 8854.

Anmälan: Bindande anmälan till klubbmästaren senast den 23 februari via mail: hans.a.olofsson@gmal.com eller telefon 070-511 14 17.

De startade Wermländska Sällskapet

Det var gott om hovpredikanter när 24 män från Värmland grundade Wermländska Sällskapet i Stockholm – den 13 december 1816.

Inte mindre än fyra av de 24 stiftarna hade titeln hovpredikant:

Sekreterare C. M. Arrhenius
Revisor Bratt
Kammarskrivare Brattström
Professor Byström
Doktor Ekström
Kamrer Geijer
Överhovpredikant Hedrén
Sekreterare B. A. von Hofsten
Notarie A. H. Lagerlöf
Notarie A. J. Lagerlöf
Fältsekreterare Larsson
Häradshöfding C. Löhtner
Sekreterare A. Myhrman
Notarie Molinder
Hovpredikant Morin
Notarie Roman
Sekreterare Roman
Revisor Roos
Herr Carl Roth
Hovpredikant Ruus
Sekreterare Stenholm
Sekreterare Wall
Kommissarie Wallin
Hovpredikant Örtenblad

150-årsboken

Detta finns dokumenterat i Sällskapets jubileumsskrift från 1966, dvs 150-årsjubiléet; slutsåld sedan länge men kan möjligen hittas i antikvariat. Skriften är f ö tillägnad de 24 stiftarna.

283 sidor. Tryckt på Nya Wermlands-Tidningens Tryckeri. Omslag av Hans Kündig. Herman Anderssons bokhandel, Karlstad.

Innehåll

Förord av direktör Carl Albert Anderson
Krönika om Wermländska Sällskapet i Stockholm av f. d. byråchefen Tage Berger
Värmländsk Odyssé 1957 av direktör Erik Elinder
Wermländska Sfillskapets stadgar
Stadgar för Sällskapets fonder m. m.
Hedersledamöter
Wermändska Sällskapets medalj
Wermländska Sällskapets förtjänstmedalj
Funktionärer från Luciadagen 1816
Direktionens sammansättning arbetsåret 1965-66
Förteckning över nuvarande medlemmar
Förteckning iiver Sällskapets samtliga. medlemmar 1816—1965
Personregister till ”Krönikan” och ”Värmländsk odyssé”


Bilden: Överhovpredikant Johan Jakob Hedrén (f. 1775) från Rännelanda socken i Dalsland. Teol. dr. Wermländska Sällskapets förste ordförande 1816–1819, samt 1821–1825. Utsågs till biskop i Karlstads stift 1829 och i Linköpings stift från 1833. Avled 1861.

Wermländingen startar – 1966

1966 var jubileumsåret, 150 år för Wermländska Sällskapet. Det inspirerade förutom till jubileumsboken även till tidningsutgivning.

Den 27 oktober 1966 utkom det första numret av tidskriften Wermländingen. Tryckt i Karlstad på Carl Kjellin & Co som ingick i Nya Wermlands-Tidningens tryckeri.

Vinjettens typsnitt var också med det form som då användes av NWT.

Bakom tidskriften stod tre myndiga herrar: Tage Berger, 75 (ämbetsman, tid. byråchef vid SJ), Erik Elinder, 54 (direktör, entreprenör och reklamman), samt Rune Salwing, 41 (UD:s chifferexpert som bl a tjänstgjort på svenska ambassaden i Moskva).

Bättre kontakt med medlemmarna

I första numrets Kungörelser tillkännages:

”Det har länge förelegat ett behov hos Sällskapets direktion av bättre kontakt med medlemmarna. Detta medlemsblad är avsett att till dels fylla nämnda behov. Bladet är tills vidare ämnat att utkomma med tre nummer om året och kommer att tillställas varje medlem kostnadsfritt.”

Se de fem sidorna i första Wermländingen ›

Tack till Nils Eliasson som hittade exemplaret!



Osebol-kväll med Sällskapet

Fullsatt, gemytligt och intresserat.

Journalisten/författaren Marit Kapla fick dedicerad uppmärksamhet vid den författarafton Wermländska Sällskapet anordnade måndagen den 3 februari i Katarina kyrkas samlingssal.

Marit Kapla i berättartagen.

Hon läste valda delar ur sin 812 sidor tjocka bok Osebol, den som fick Augustpriset 2019.

Marit Kapla berättade bl a om tillhörigheten till Osebol vid Klarälven, från det hon kom dit som treveckors bebis till tonåren, om unga vuxenlivet med helgernas pendlingsbesök hos föräldrarna samt till återkontakten med byn från 2016. Det var då hon bestämde sig för att intervjua de kvarvarande 42 invånarna. 40 ställde upp och finns med i boken.

Timmar med inspelade samtal

Ett långt och ofta mödosamt arbete, lika mycket som spännande möten och upplyftande insikter från människor med så skilda erfarenheter av glesbygdslivet.

De inspelade samtalen med byborna transkriberades till Word-dokument som Marit långsamt och omsorgsfullt läste och redigerade, inspirerad av arbetssättet hos författaren Svetlana Aleksijevitj.

Till slut blev det ett manus på drygt 800-sidor. Våren 2019 trycktes boken, i november 2019 tilldelades denna hennes första bok Augustpriset i kategorin Årets skönlitterära verk.


Sällskapets vesper i Storkyrkan

– Vespern är tillsammans med Lussebalen Wermländska Sällskapets stora högtider.

– Lussebalen, är precis som namnet antyder, en middag med fest och dans. Då är det klackarna i taket och en och annan hälsning från hembygden.

– Vespern är en tid för eftertanke. Då får vi stanna upp och reflektera över det gångna året och hur det kommande ska bli.

Så hälsade sällskapets ordförande Nils Gunnar Billinger deltagarna välkomna till Nyårsvespern söndagen den 12 januari 2020 i Storkyrkan, Stockholm.

Lussebalen i Spegelsalen och Vespern i Storkyrkan står för kontinuitet, trygghet och  förutsägbarhet. Men det finns också utrymme för förnyelse. 

Vespermusik

Vid Vespern svarade  Karin Petersdotter, Peter Eriksson, Christina Östman och Love Derwinger för musiken:

Preludium, Dmitri Sjostakovitch
Karin Petersdotter och Peter Eriksson, viola, Love Derwinger, piano

Psalm nr 134/ Gläns över sjö och strand v 1-2

Andante moderato ur Viola-konsert D-dur, Karl Stamitz
Karin Petersdotter, viola, Love Derwinger, piano

Geistliches Wiegenlied op 91:2, Johannes Brahms
Christina Östman, sång, Karin Petersdotter, viola, Love Derwinger, piano

Psalm 285/ Det finns djup i Herrens godhet

Psalm nr 297 /Härlig är jorden

Postludium
Kyrkmarsch
av Olle Jansson från Uppland och
Jubileumslåt från Värmland

Storkyrkan som mötesplats

I sin betraktelse talade domkyrkokaplan Ulf Lindgren om Storkyrkan som en mötesplats för människor från olika generationer och från olika delar av världen.

Nils Gunnar Billinger, Wermländska Sällskapets ordförande, talade i sitt högtidstal om två värmlandsförfattare, Marit Kapla och Selma Lagerlöf.

Lussestipendiet utdelat

Vid det efterföljande kaffet delade Nils Gunnar Billinger ut årets Lussestipendium till Alice Ekelöf, industridesigner med rötter i Karlstad.
Alice var utomlands vid Lussebalen då stipendiet vanligtvis delas ut och kunde då inte ta emot stipendiet.
Men nu har stipendium och diplom hamnat i rätta händer.

Årets värmlänning 2019


Till Årets värmlänning har utsetts Oscar Magnusson, frontman i Sven-Ingvars och ägare till konsthallen Sliperiet i Borgvik. Juryns motivering lyder:

”Oscar Magnusson har förvaltat och utvecklat Sven-Ingvars på ett ansvarsfullt och ödmjukt sätt. Sven-Ingvars konserterar för fulla hus landet över och Oscar har kompletterat sin roll med utgivning av en, av gruppen, nyinspelad och hyllad CD. Genom den fortsatta utvecklingen av Sliperiet i Borgvik bidrar Oscar Magnusson med en viktig attraktion som stärker landskapets renommé som kulturlän.”

Bakom priset står Ahlmarks, Nya Wermlands-Tidningen och Wermländska Sällskapet i Stockholm.

Under året har Oscar Magnusson och Sven-Ingvars släppt ett nytt album – det första på 20 år. Albumet, där 5 låtar helt eller delvis har Oscar som upphovsman, har fått lysande recensioner, liksom årets turné.

Sliperiet i Borgvik

Oscar Magnusson köpte 2009 Borgviks gamla träsliperi & Massafabrik och startade 2010 konsthallen Sliperiet. Sliperiet som kan kallas för en framgångssaga är idag en viktig del av Värmlands kultur och besöksnäring och är också Värmlands största privatägda konsthall.

Sliperiet vill främja och stärka kulturutbudet på landsbygden och för denna gärning har Oscar bland annat mottagit Stipendiet till Gustaf Frödings minne, NWT:s kulturstipendium samt varit Värmlands bidrag till Stora Turismpriset.

Varje år, mellan maj och september, presenteras en samlingsutställning där erkända konstnärer möter nya på uppgång. I restaurang Sliperiet Gastronomi serveras under konsthallens öppettider mat av hög klass enligt White Guide, mycket goda betyg får man också av vanliga gäster på Tripadvisor.

Bara 38 år …

Diplomet och prissumman fick Oscar ta emot vid Sällskapets Luciabal i Grand Hotels spegelsal lördagen den 7 december. Som representant för Ahlmarks delade Anders Hemmingsson ut prissumman och höll talet till pristagaren, eller försökte hålla talet i alla fall.

Oscar spexade oavbrutet med Anders Hemmingsson, som skulle läsa upp ett tal som skrivits av Mats Dahlberg från NWT. Anders fann sig väl och de båda herrarnas humoristiska och mycket värmländska lilla spontanshow applåderades livligt.

I sitt roliga och berörande tacktal sade Oscar att pappa Sven-Erik Magnusson också blivit Årets värmlänning, men vid 60 års ålder. Själv är jag bara 38, jag slog pappa med 22 år, konstaterade han till balgästernas jubel! 


Bilden överst: fr v Oscar Magnusson, Anders Hemmingsson, Nils Gunnar Billinger


August-vinnaren Marit Kapla till Wermländska Sällskapet


Den 3 februari 2020 kommer Marit Kapla, vinnare av Augustpriset, till Wermländska Sällskapet för att läsa ur och berätta om tillkomsten av sin bok ”Osebol”.

Marit Kapla, född i Värmland, är en svensk kulturjournalist och författare. Hon har arbetat på Filmkrönikan i SVT och Nöjesguiden. Hon var 2007–2014 konstnärlig ledare för Göteborg Film Festival.  2019 tilldelades hon Augustpriset i den skönlitterära klassen för sin debutbok Osebol.

Om 42 vuxna innevånare

Osebol är en by i norra Värmland. Där bor 42 vuxna innevånare. Marit Kapla har intervjuat 40 av dem och låtit deras röster tala genom boken. De intervjuade personerna är i åldrarna 18 till 92 år. Det är de intervjuades egna ord som återges, med intervjupersonernas godkännande. 

Formatet får ett lyriskt uttryck och boken finns i gränslandet mellan poesi, historiskt dokument och roman. Metoden har liknats med den som nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj använder.

Det är många som kan känna igen sig i skildringen av Osebol, en liten ort med nedlagda fabriker, ett skogsbruk som förändrats och kommuner som har svårt att klara den nödvändiga servicen. Marits syfte med boken är inte politiskt, snarare är det ett sätt att skapa ett dokument över en by och dess innevånare.

Anmäl dig nu

Tid: Måndag den 3 februari 2020 kl. 19.00

Plats: Katarina kyrkas samlingssal, Högbergsgatan 13. Närmaste tunnelbanestation är Slussen eller Medborgarplatsen.

Snittar och lättöl eller Loka serveras.

Pris: 120:-  Betalning via Pg 88 19 95-5, Swish 123 216 8854 [alt i nödfall kontant på plats]. 

Anmälan: 
Bindande anmälan till klubbmästaren senast den 26 januari via mail: hans.a.olofsson@gmal.com eller telefon 070-511 14 17.

2019 års Lussestipendiat

Alice Ekelöf från Karlstad har utsetts till Wermländska Sällskapets Lussestipendiat 2019. 

Motivering

”Alice Ekelöf tilldelas Wermländska Sällskapets Lussestipendium 2019 för sin förmåga att inom området industridesign tänka utanför boxen och kombinera vacker design med användarvänlig utformning.”

Från kock till industridesigner

Alice Ekelöf är numera bosatt i Stockholm och har  studerat industridesign på Konstfack. Innan flyttlasset gick till Stockholm arbetade Alice Ekelöf som kock i Karlstad. I våras visade hon upp ett exempel på sin design; en vacker ergonomisk riktig och effektiv stekpanna.

Man kan säga att Alice Ekelöf med sitt examensarbete ställer frågan om konst ska ha ett budskap eller ska konst bara förmedla skönhet.

Vårens examensutställning på Konstfack pekar på att en kombination av de båda egenskaperna är möjlig. Årets utställning innehöll en rad praktiska lösningar på vår tids utmaningar.  Hellre än att gnälla över sakernas tillstånd presenterar flera av studenterna praktiska lösningar på dagens utmaningar.

Ett sådant exempel är Alice Ekelöfs köksredskap för restauranger. 

Alice har arbetat som kock i Karlstad innan hon började på konstfack.  Då reflekterade hon inte så mycket över hur arbetet var organiserat. Det kom senare och ledde till att Alice verkat för att restaurangbranschen ska förändras, utvecklas och att det ska bli lättare för kvinnliga kockar att hävda sig. 

Efter att ha tittat tillbaka i historien kunde hon göra kopplingar till 1800-talets haute cuisine-trend i Frankrike som på flera sätt står till grund för hur kockar jobbar idag. På den tiden fick inte kvinnor utbilda sig till eller arbeta som kockar vilket gjorde att redskapen var anpassade efter den stereotypiska västerländska mannens kroppsbyggnad.

De här produkterna ser likadana ut idag, de har inte utvecklats mycket alls. Produkterna är ofta tunga, otympliga och anpassade för stora händer och mycket muskler.

Krogen är av tradition en arbetsplats där kvinnor första hand arbetar i servisen och män som kockar i köket. Alice Ekelöf, som själv arbetat som kock, accepterade på goda grunder inte föreställningen att män var mer lämpade som kockar och insåg att problemet  kunde lösas med design, till exempel en mer ergonomiskt utformad stekpanna. Det är bakgrunden till hennes examensarbete Get a grip på Konstfack i Stockholm.  

– Nils Gunnar Billinger


Stipendieutdelning

I samband med Wermländska Sällskapets nyårsvesper i Storkyrkan, Stockholm, söndagen den 12 januari 2020 kl 16.00 kommer diplom och stipendium att delas ut till Alice Ekelöf.