Värmlands alla orter och byar #5


Special för Wermländska Sällskapet

Halvvägs genom alfabetet presenteras här värmländska ortnamn från bokstaven K till och med L Därmed är 831 orter och byar publicerade.

Det ska finnas 1.907 städer, samhällen, orter och byar i Värmland. Välkända namn – och namn du förmodligen aldrig hört talas om, än mindre platser du besökt.

Fortsättning följer.

Ortnamn i Värmland kan, liksom övriga svenska ortnamn, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med  efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ambjörby och Torsby, och -byn som i Sundsbyn. 

Vissa ortnamn är speciella för Värmland och Dalsland. Till exempel namn som har efterleden -rud och -skog.

Ortnamnen i Värmland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Kil och Rud. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Deje, Eda och Glava. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. 

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Munkfors och Vålberg, men det finns också namn med tre ordled, som Åmotfors.

Värmlands alla orter och byar #4


Special för Wermländska Sällskapet

Landskapsbilderna med alla ortnamn i Värmland fortsätter på denna sida med bokstaven H, som i Haftersbol, och avslutas med J, som i Jössefors.

Inte mindre än åtta platser har namnet Hult. För enkelhetens skull nöjer vi oss med att nämna det en gång.

Det ska finnas 1,907 städer, samhällen, orter och byar i Värmland. Välkända namn – och namn du förmodligen aldrig hört talas om, än mindre platser du besökt.

Fortsättning följer.

Ortnamn i Värmland kan, liksom övriga svenska ortnamn, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med  efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ambjörby och Torsby, och -byn som i Sundsbyn. 

Vissa ortnamn är speciella för Värmland och Dalsland. Till exempel namn som har efterleden -rud och -skog.

Ortnamnen i Värmland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Kil och Rud. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Deje, Eda och Glava. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. 

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Munkfors och Vålberg, men det finns också namn med tre ordled, som Åmotfors.

Värmlands alla orter och byar #3


Special för Wermländska Sällskapet

Det är gott om platser i Värmland som börjar på G, som i Gösta.

Det ska finnas 1907 städer, samhällen, orter och byar i Värmland. Välkända namn – och namn du förmodligen aldrig hört talas om, än mindre ställen du besökt.

Fortsättning följer.

Ortnamn i Värmland kan, liksom övriga svenska ortnamn, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med  efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ambjörby och Torsby, och -byn som i Sundsbyn. 

Vissa ortnamn är speciella för Värmland och Dalsland. Till exempel namn som har efterleden -rud och -skog.

Ortnamnen i Värmland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Kil och Rud. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Deje, Eda och Glava. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. 

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Munkfors och Vålberg, men det finns också namn med tre ordled, som Åmotfors.

Värmlands alla orter och byar #2


Special för Wermländska Sällskapet

Det ska finnas 1907 städer, samhällen, orter och byar i Värmland. Välkända namn – och namn du förmodligen aldrig hört talas om, än mindre ställen du besökt.

Här fortsätter översikten med ortnamn som börjar på C till och med F.
Fortsättning följer.

Ortnamn i Värmland kan, liksom övriga svenska ortnamn, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med  efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ambjörby och Torsby, och -byn som i Sundsbyn. 

Vissa ortnamn är speciella för Värmland och Dalsland. Till exempel namn som har efterleden -rud och -skog.

Ortnamnen i Värmland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Kil och Rud. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Deje, Eda och Glava. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. 

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Munkfors och Vålberg, men det finns också namn med tre ordled, som Åmotfors.

Värmlands alla orter och byar #1


Special för Wermländska Sällskapet

Det ska finnas 1,907 städer, samhällen, orter och byar i Värmland. Välkända namn – och namn du förmodligen aldrig hört talas om, än mindre ställen du besökt.

Vi börjar vår översikt med ortnamn som börjar på A och B.
Fortsättning följer.

Ortnamn i Värmland kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med  efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Ambjörby och Torsby, och -byn som i Sundsbyn. 

Vissa ortnamn är speciella för Värmland och Dalsland. Till exempel namn som har efterleden -rud och -skog.

Ortnamnen i Värmland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Kil och Rud. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Deje, Eda och Glava. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. 

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Munkfors och Vålberg, men det finns också namn med tre ordled, som Åmotfors.

Ny vd för Löfbergs

Det blir en mejeri-vd som tar över som vd och koncernchef för Löfbergs i Karlstad.

Anders Fredriksson tillträder tjänsten på Löfbergs i början av augusti. Han har 20 års erfarenhet från ledande positioner och kommer närmast från jobbet som vd på Norrmejerier i Umeå där han arbetat de senaste sex åren.

– Vi är väldigt glada över att kunna välkomna Anders till oss. Han har helt rätt kompetens och profil för att utveckla Löfbergs i linje med vår nya strategi. Anders har en gedigen erfarenhet från både livsmedelsbranschen och internationell verksamhet, och en tydlig ledarstil med fokus på att bygga starka team vilket bidragit till att han lyckats driva förändringsprocesser på ett framgångsrikt sätt, säger Kathrine Löfberg, styrelseordförande i Löfbergs.

– Vi värdesätter också att han delar våra värderingar och förstår kraften i ett familjeägt företag med engagerade medarbetare och en stark kultur. Nu blir uppdraget att leda arbetet att stärka Löfbergs position och lönsamhet både i Sverige och utomlands.

Anders Fredriksson är född 1971 och uppvuxen i Örnsköldsvik, men flyttar i och med jobbet på Löfbergs till Karlstad och Värmland.

– Superkul och inspirerande att få det här förtroendet. Jag kommer till ett välskött familjeföretag med en anrik historia, men som alltid haft som ambition att utvecklas. Det ska bli oerhört spännande att få vara med på den fortsatta resan tillsammans med medarbetare, kunder och andra partners, säger Anders Fredriksson.

Foto: Jan Lindmark

Årskalender för Wermländska Sällskapet

Vi skriver 2021.

Ett år i sin linda. Ingen vet hur det kommer att gestalta sig. Efter pandemiåret 2020 hoppas många/alla på att vårt nya år kommer att bli bättre. Men ingen vet.

Att året har tolv månader och 365 dagar tar vi för givet. Hur dessa dagar kommer att fyllas är inte bekant.

Men vi hoppas på att program och möten i Sällskapets regi kommer att kunna genomföras. Till exempel Lussebalen som i år infaller på en måndag, den 13 december.

I övrigt kan sägas att julen 2021 är komprimerad till en helg, med juldagen på en lördag och annandag jul på en söndag …

Årskalender för dig

Till våra läsare och besökare bjuder vi på en årskalender. Bildmotivet är sjön Fryken.

Årskalendern är tänkt för utskrift i A3-format. Inte alla har har tillgång till utskrifter i A3, så det finns även möjlighet att ladda ned och skriva ut årskplanen på A4-skrivare, med en vänster- och en högerdel (som sedan kan tejpas ihop för att få hela året).


Gott och ett bättre 2021 önskas du!

Årsplan som A3. Klicka på bilden för att ladda ned pdf-fil.





Årsplan som A4, vänster del. Klicka på bilden för att ladda ned.




Årsplan som A4, höger del. Klicka på bilden för att ladda ned.



Första covid-19-sprutan i Värmland

Det blev Lennart Gustafsson på Ruds trygghetsboende i Karlstad som blev förste värmlänning att få vaccinet mot covid-19.

Lena Hallgren, som är enhetschef på Ruds trygghetsboende, säger att de har fått cirka 200 doser av det vaccin som först anlände till Värmland, berättar tidningen Värmlandsbygden.

De närmaste veckorna kommer betydligt större antal doser att levereras till Värmland.

Vaccinationssamordnaren Anders Nordmark, Region Värmland:
– Vi börjar med de mest utsatta. Det är personer som bor på ett särskilt boende eller har hemtjänst.

Efter dessa grupper är det personer som är över 70 år samt övrig vård- och omsorgspersonal som står på tur.

Även andra personer som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka kommer också att få covid-19-vaccin – som erbjuds kostnadsfritt; i Värmland liksom i övriga Sverige.


Så här skriver Folkhälsomyndigheten första veckan i januari 2021:

Enligt lagen om register över nationella vaccinationsprogram ska alla vaccinationer mot covid-19 sedan den 1 januari 2021 registreras i det nationella vaccinationsregistret vid Folkhälsomyndigheten.

Förberedelsetiden för regionerna att sätta upp tekniska lösningar för registrering av vaccinationsuppgifter var relativt kort och detta har medfört att de flesta av regionerna har haft problem med att överföra vaccinationsuppgifter under första veckan i januari. Därför avvaktar Folkhälsomyndigheten med att publicera statistiken enligt vaccinationsregistret och samlar veckovis in uppgifter om antalet vaccinerade från regionerna.


Foto: Øivind Lund

Julhälsning 2020

Nu är det jul igen
och jag fryser inte,
någon annan gör det
i mitt ställe

Nu är det jul igen
och granen står så
grön och grann
– så slipper jag

Nu är det jul igen
och familjerna
samlas, också jag
är samlad

Nu är det jul igen,
det lyser i fönstren,
det doftar ur köket,
röda kinder, död gris

Nu är det jul igen,
ingenting och allt stämmer
men 24 december är det,
oss var en Frälsare född


– Bengt Berg, Fensbol, Torsby (2015)

Pianistjubel i Arvika

Tre internationella konsertpianister får stipendier för att finansiera studieavgiften vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika.

Detta är möjligt tack vare en generös donation (600,000 kronor) från Kjell och Märta Beijers stiftelse till det som kallas Ingesund Piano Foundation.

Ingesund Piano Foundation skapades för några år sen och är en insamlingsstiftelse vars syfte är att stödja pianospel i Arvika och vid Musikhögskolan Ingesund (som är en del av Karlstads universitet).

Begeistring i Arvika

Julia Mustonen-Dahlkvist, professor i klassiskt pianospel vid Musikhögskolan Ingesund, är entusiastisk:

– Vi är begeistrade och mycket tacksamma att få detta stöd från Anders Wall och Kjell och Märta Beijers stiftelse. Också är det helt fantastiskt att det kommer precis nu, i dessa mycket svåra tider för våra studenter, som också råkar vara kanske av den absoluta spetsen i pianovärlden och har drabbats hårt av alla inställa konserter sedan i våras. 

– Detta stöd ger oss en otrolig möjlighet att fortsätta fortbilda sådana talanger här i Sverige och samtidigt vidareutveckla projektet Ingesund International Artists in Residence, startad av Ingesund Piano Foundation!

Hög nivå på konsertpianister

De senaste åren har verksamheten med internationella konsertpianister vid Musikhögskolan Ingesund växt till att ha en exceptionellt hög nivå och attraherar världsartister att flytta till Arvika för att fortbilda sig. 

De konsertpianister som får motta stipendierna är Aristo Sham, Hongkong, KaJeng Wong, Hongkong, Tony Yang, Kanada.


Bilden: till vänster professor Julia Mustonen-Dahlkvist. Vid flygeln, från vänster: KaJeng Wong, Aristo Sham och Tony Yang.


Ursprungligen publicerad på imusiken.se