Ung värmländska prisas för gigantiska pannåer

Nystartade konstpriset, Ståhl Collection Stipendium i Norrköping, ska belöna unga
konstnärstalanger. Stipendiet ska delas ut vid 10 tillfällen med start 6 maj 2021.

Första pristagare är Amanda Karlsson, 31 år, från Karlstad.

Amanda Karlsson debuterade 2011 med utställningen En kollektiv monolog, på Agneta
Westerdahls Galleri Femman i Norrköping.

Del ur utställningen ’Vad letar du efter?’

Under Arvika konsthalls utställning Vad letar du efter? 2018 upptäckte Mikael Ståhl hennes konst.
– Jag fängslades av Amandas verklighetstrogna verk och imponeras fortfarande av detaljrikedomen
och den hudnära känslan i måleriet, säger Mikael Ståhl.


Reliefsågade pannåer

Amanda Karlssons målningar – utförda på enorma, reliefsågade pannåer – är ögonblicksbilder ur en fiktiv värld. Science fiction, tv-spel och andra delar av nutida populärkultur tillhör inspirationskällorna. Hennes måleri är figurativt och minutiöst, in i minsta detalj.

Amanda Karlssons avbildade gestalter – målade i storformat – döljer sina ansikten för betraktaren. Långa luggar, olika slags huvudbonader eller bortvända huvuden omöjliggör ögonkontakt för publiken.


50,000 kr

Amanda Karlsson mottar stipendiet på 50,000 kronor den 6 maj i Norrköping.

Juryns motivering:
”Amanda Karlsson tilldelas stipendiet för sitt karakteristiska uttryck. Hennes verk fångar
betraktarens intresse med sina allvarliga och frysta ögonblick. Amanda Karlsson bjuder in
betraktaren i en gränslös, alternativ värld som både är fast och flyktig. Med sina verk söker
hon efter ett inre svar på frågan om det finns en grundsanning eller en grundverklighet.”

Ståhl Collection förvärvar dessutom den storslagna triptyken Du och Vilken Armé?.


Den som vill se Amanda Karlssons konst kan från 8 maj besöka Ståhl Collection, som återöppnar på coronasäkert sätt. Konsthallen ligger i Yllefabriken, en del av Industrilandskapet i Norrköping.

Sunne stationshus får nytt liv

Sunne stationshus är en av sexton stationsbyggnader som finns längs Fryksdalsbanan, en av Sveriges vackraste järnvägslinjer. Stationshuset byggdes ca 1915 av Kil-Fryksdalens järnvägsaktiebolag och är ritat av arkitekt Yngve Rasmussen.

Nu har stationshuset fått ny ägare, Jan Lennartsson med företaget Spökslottet AB. Sunne kommun sålde fastigheten för 500,001 kronor.


Som i forna da’r

Den kulturhistorisk byggnaden ska nu iordningställas ”så att den skiner som förr”. Det beslutade Sunne kommuns allmänna utskott på onsdagen. Köpesumman blev 500,001 kronor.

Den nya fastighetsägaren ska fräscha upp byggnaden så att den blir som förr. Fastigheten ska bevaras och bli fin igen. Fönster ska bytas och tanken är att bygga in lastkajen.

Planerna är att det i stationsbyggnaden ska startas ett café. Idag använder Trafikverket större delen av bottenvåningen till väntrum för tågresenärer samt personalutrymmen, ett hyresavtal som fortsätter.

Den nye ägaren får troligen tillgång till fastigheten i mitten av maj. Därefter krävs bygglov och andra förberedelser innan det händer saker som syns. Beslutet i allmänna utskottet var enhälligt och togs efter en bra diskussion, enligt ordföranden Linda Johansson (S).


Foto: Sunne kommun

I Ransäter finns en av landets största hembygdsgårdar


Mangårdsbyggnaden, Hemmet, Soldattorpet och Skomakeriet. Det är några av museerna på Ransäters hembygdsgård.

Hembygdsgården i Ransäter är en av de största och finaste i Sverige. Vanligtvis är det full fart med stora evenemang under sommarhalvåret, men nu är allt inställt på grund av corona-pandemin.

Hembygdsgården är ändå väl värd ett besök för att få en inblick i hur livet såg ut i Värmland förr.
Det finns stora grönytor att umgås på, så det är ingen risk för trängsel i coronatider.

Ransäters hembygdsgård, vackert belägen vid Klarälvens västra strand, ägs och drivs av den lokala hembygdsföreningen i Ransäter. Föreningen bildades 1921.

Godsägare Fredrik Juhlin på Åmberg skänkte gården ”Öster Hea” till föreningen. Gården bestod av en mangårdsbyggnad från 1680-talet med tillhörande härbre och stenladugård. Dessa tre byggnader utgjorde från början hela Ransäters hembygdsgård.

Genom åren har hembygdsgården byggts ut till en av Sveriges största. Gamla hus har flyttats hit från bygden och nybyggnationer i gammal stil har resulterat i dagens 60 byggnader.


Alla dessa museer finns i Ransäter

Mangårdsbyggnaden 
är en parstuga från 1684 med tillhörande loftbyggnad och stenladugård. Dessa byggnader utgör hembygdsgårdens kärna och den övriga verksamheten har byggts upp kring dessa.
Hemmet 
visar i montrar med köksinteriörer från 1870 och framåt, på ett levande sätt, kvinnans viktigaste arbetsplats i äldre tid. Sömnadskonsten har också getts stort utrymme i detta museum.
Järnet
är en utställning som beskriver utvecklingen från den första stångjärnshammaren vid Ranån till den moderna järnindustri som finns i Munkfors i dag. Här visas också Bergslagens gruvdrift i ett modellmuseum.
Jordbruksmuséet
illustrerar främst jordbruket under senare delen av 1800-talet. Här finns redskap och maskiner i realistiska miljöer. Montrarna ger en inblick i de olika hantverkssysslor som hörde till jordbrukssamhället.
Skogsmuséet
presenterar på ett spännande sätt äldre tiders jakt, fiske och skogsbruk, som var livsviktiga komplement till de övriga näringarna.
Soldattorpet 
är en av socknens få bevarade. Här kan man se den indelte soldaten som packat sin ränsel för att bege sig till Kunglig Wermlands regemente på Trossnäs.
Skomakeriet 
visar hur man på självhushållningens tid måste kunna lite av varje. Här finns två uppsättningar skomakeriverktyg hämtade från gårdar i bygden.
Kaffemuséet 
innehåller ett stort antal kaffekoppar och kaffekannor från olika tider, skänkta av folket i bygden. Värmlands museum och Löfbergs Lila har varit till stor hjälp vid uppbyggnaden av utställningen.
Mormors garderob 
innehåller kläder från förr, både till vardags och till fest.
Handelsboden 
är en museal handelsbod från tiden kring förra sekelskiftet. Här kan du bland annat köpa hantverk eller en strut karameller. Handelsboden är endast öppen vid arrangemang eller efter överenskommelse.


Bilden: Museet Hemmet visar bland annat köksinteriör från 1870 och framåt. Foto: Ransäters hembygdsgård

Som ett sinnestillstånd


De berömda orden ”Värmland är inte ett landskap utan ett sinnestillstånd” kommer från Lars Löfgren, regissör, författare, tidigare bl a chef för TV-teatern och åren 1985 till 1997 teaterchef för Kungl Dramatiska Teatern.

Född i Överkalix (1935) mitt på Polcirkeln, uppväxt i Ekshärad och Karlstad.

– Vi värmlänningar diktar vår verklighet och i den lever vi i den bästa av världar, både när vi är hemma i Värmland och  kanske ännu mer när vi inte är hemma i Vämland – för då är vi hemma i Värmland i alla fall.

– Vi blandar ihop och vi lägger till. Det finns svart ljuging och det finns vit ljuging. Svart ljuging, det är fult det, men vit ljuging går an. Till slut blir det ganska bra i alla fall.

Läs hela texten här

Virtuell vårsupé med Wermländska Sällskapet

När vi inte kan träffas tillsammans i en lokal blir det istället en virtuell Vårsupé. Omgivningarna är förvisso Värmlands Nation i Uppsala, men allt sker på skärmen.

Tid: lördagen den 17 april 2021 kl 19.00

Plats: Vi kommer att umgås på Värmlands Nation på nätet – med säker distans.

Klädsel: Fluga för herrar och pärlhalsband eller något annat tjusigt halsband för damer.

Utrustning: PC eller Mac med kamera och mikrofon. Surfplattor och smartphones fungerar tyvärr inte.

Medtag: Mingeldryck, egen skaffning i trerättersformat med lämpliga drycker, samt kaffe/te och avec efter eget önskemål.


Först till kvarn

OSA: Senast 11 april vill vi ha din anmälan till klubbmästaren

Platserna är trots det digitala formatet begränsade, så först till kvarn gäller. Om ni anmäler er tillsammans, vänligen ange om deltar på samma skärm eller varsin. 

Prova på: För att få tillställningen fungera så smidigt som möjligt erbjuder vi två prova-på-tillfällen den 14 och 16 april kl 18-19.30. Närmare detaljer kommer i ett bekräftelsemail.

Varmt välkomna till en annorlunda vårsupé med Wermländska Sällskapet!


Brunskogskonstnär ställer ut på Rackstad

Leif Engström. Foto: Rackstadmuseet

Det är en ung konstnär som står för öppningsutställningen på Rackstadmuseet i Arvika. Leif Engström, född 1992 från Brunskog, tog efter fem års studier examen från Konsthögskolan 2020. Så det här blir hans första större utställning.

Utställningen har fått titeln Brus och vågor, öppnade på skärtorsdagen och avslutas den 23 maj.

Leif Engström är intresserad av arkitektur, särskilt s k folkhemsarkitektur. Det blir ofta motiv på temat stad och skog.

Dessutom vill han skildra naturen, skogen, och den spänning som han ser mellan det urbana och det skogliga. Därför är ofta skogen närvarande i hans målningar, tätt inpå byggnaderna. Eller omvänt: skogspartier där man anar byggnader längre bort.

I målningen med fönstret (nedan) skymtar man granskogen genom gardinerna.

Kronoteket får arkitekturpris

Det handlar inte om Kronans nya apotek, utan om ett nytt allaktivitetshus i Kronoparken, Karlstad.

I mars tilldelades Kronoteket Karlstads kommuns arkitekturpris för 2020. Huset har ritats av Astrid Prinzler vid Tengbom arkitekter.

Även den här gången föll valet på ett nybygge; Kronoteket öppnades så sent som i januari 2021.

– Det är ett väldigt bra tillskott i den här stadsdelen och man har lyckats få in väldigt många verksamheter under ett tak. Kronoteket kommer bli en pärla för Kronoparken under många, många år, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Erik Nilsson (KD).


53 miljoner kronor senare

De 1,500 kvadratmeter stora lokalerna är en kommunal satsning som har kostat 53 miljoner kronor.

Astrid Prinzler är nöjd med den färdiga byggnaden som nu reser sig granne med Fröding arena:

– Huset blev som jag tänkte mig det från början. Kommunen har tillåtit arkitekturen att ta plats och det är roligt.

– De största utmaningarna har varit att inte skapa en 1 500 kvadratmeter stor låda utan att att lösa logistiken inomhus med alla verksamheter där, säger hon.

Sedan 1986 har kommunen årligen delat ut ett arkitekturpris. 2019 års pris gick till Karlstadhus och Mondo arkitekter för det nya sjuvåningshuset på Brogatan.

Arkitekturprisets hedersomnämnande för 2020 gick till Tingvalla invest för ombyggnaden av Östra Torggatan 20, Karlstad.

En egen plats för Zarah i Karlstad

Zarah Leander gick ofta förbi Karlstads teater efter skolan och där fick hon ibland stå i kulisserna och se på Gösta Ekman och hans teatersällskap. Hon ska ha berättat att det var som att ”vara i himmelen”.

Hon växte upp på Kungsgatan, snett emot dåvarande saluhallen, senare på Järnvägsgatan nära centralstationen i Karlstad.

Zarah Leander föddes som Sara Stina Hedberg den 15 mars 1907 i Karlstad. Hon dog den 23 juni 1981 i Stockholm, var en svensk schlagersångerska och skådespelare. Kontraalten Zarah Leander vann sitt anseende som svensk revyartist, ofta i rollen som primadonna. 

Nu har stadsbyggnadsnämnden i Karlstad beslutat att området framför Karlstads teater (idag Wermland Opera) ska kallas Zarah Leanders plats.

På teatern både inledde och avslutade Leander sin karriär.


Bilden: Zara Leander 1949


Vem blir ny operachef i Karlstad?

Det stundar chefsbyte på Wermland Opera i Karlstad. Efter 39 år som operachef slutar Ole Wiggo Bang vid kommande årsskifte.

Ole Wiggo Bang, dirigent och operachef

Dirigenten Ole Wiggo Bang (född 1951 i Hemnesberget, Norge) kom till operan i Karlstad från Festspelen i Bergen, där han varit konstnärlig ledare sedan 1994.

Då hade operan 16 anställda. Idag är de 65.


Slut i december

I december 2021 tar hans förordnande slut. Och han säger att han ska jobba in till kaklet, dvs den 30 december.

Ole Wiggo Bang ser med spänning fram emot en flytt från operans lokaler i Spinneriet till före detta bagerilokalerna vid Tullholmsviken i Karlstad (som Coop sålde till Löfbergs Fastigheter och Wermlands Invest).


Jobbannons på rekryteringssvenska

Nu söker Wermland Opera hans efterträdare som opera- och orkesterchef från den 1 januari 2022.

På flytande rekryteringssvenska låter det bland annat så här:

– Vi söker en visionär konstnärlig ledare som brinner för opera, musikal och orkesterkonserter.

– Vi söker en kommunikativ, orädd och trygg ledare som kan förmedla konstnärliga visioner och tydliga förväntningar på sina medarbetare inom givna ramar. Vi förväntar oss att du har erfarenhet av ledarskap samt är van att arbeta i motsvarande verksamhet eller institution med både konstnärliga produktionsteam och egen personal. 

– Du ska ha djupgående musikaliska kunskaper och relevant högskoleutbildning i opera och västerländsk konstmusik, samt ha erfarenhet av strategisk planering av konstnärlig verksamhet. Egenskaper som struktur och framförhållning värderas högt.

– Vi lägger vikt vid dina personliga egenskaper i denna rekrytering och det är ett plus att vara i besittning av ett stort kontaktnät inom branschen. Kunskaper i svenska, norska eller danska är meriterande.

Ansökningstiden går ut den 2 maj 2021.

Sällskapets program #2 2021 – En romanskonsert

En konsert med musik av Robert Schumann. Från Immanuelskyrkan, Stockholm, 15 mars. Programmet görs här tillgängligt via YouTube.


1840 var ett produktivt kompositionsår år för Robert Schumann, som hann bli 46 år (1810–1856). 

Robert Schumann och Clara Schumann, 1847

1840 gifter han sig med Clara Wieck (född 1819). 1840 blev också hans romansår. Sångcykler som Liederkreis, Frauenliebe und Leben och inte minst Dichterliebe skapades detta år. Dichterliebe är en samling av 16 sånger med texter av den samtida Heinrich Heine (1797–1856). 

Robert Schumann har valt dikterna ur en större samling och sedan placerat dem i den ordning han fann bäst för dramaturgin.

Det handlar om kärlek, förstås. Det börjar i vårmånaden maj med vårens alla förväntningar och slutar med berättelsen om graven som ska rymma både kärleken och smärtan. Däremellan finns alla känslolägen klädda i en fantastisk tondräkt.


Tenoren Anders Andersson sjunger och Björn Gäfvert ackompanjerar på piano. Konserten inleds med pianostycket Arabesque från 1839, tillägnat Clara Wieck.

Sångerna i Dichterliebe:

  1. Im wunderschönen Monat Mai
  2. Aus meinen Tränen sprießen
  3. Die Rose, die Lilie, die Taube, die Sonne
  4. Wenn ich in deine Augen seh’
  5. Ich will meine Seele tauchen
  6. Im Rhein, im heiligen Strome
  7. Ich grolle nicht
  8. Und wüßten’s die Blumen, die kleinen
  9. Das ist ein Flöten und Geigen
  10. Hör ich das Liedchen klingen
  11. Ein Jüngling liebt ein Mädchen
  12. Am leuchtenden Sommermorgen
  13. Ich hab’ im Traum geweinet
  14. Allnächtlich im Traume
  15. Aus alten Märchen
  16. Die alten, bösen Lieder