”Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land! Du krona bland Svea rikes länder!”
Så börjar den sång som varje svensk kan sjunga med lika stark känsla som när vi klämmer i med ”Du gamla, du fria, du fjällhöga nord”.
Men varför är Värmland krona bland Svea rikes länder?
”Därför att det står så i visan,” säger värmlänningen … ”men visor är klena sibyllor”, svarar Nils Ferlin och också han är värmlänning.
Vi värmlänningar diktar vår verklighet och i den lever vi i den bästa av världar, både när vi är hemma i Värmland och kanske ännu mer när vi inte är hemma i Vämland – för då är vi hemma i Värmland i alla fall.
Det lilla fattiga landskapet blir i dikten rikt på skönhet och upplevelse. Värmlänningen tror på undret. Det sägs vara ett arv från invandrade katolska förfäder. Inte undra på att Lucia kommer barfota över Vänerns is för att ge lussekatter till svältande och bota dem som har dålig syn. Inte undra på att Färjestad vinner SM.
Vi blandar ihop och vi lägger till. Det finns svart ljuging och det finns vit ljuging. Svart ljuging, det är fult det, men vit ljuging går an. Till slut blir det ganska bra i alla fall. Då får Värmland pris som Skandinaviens starkaste framtidsregion. Värmland blev också tvåa i kategorin Europé Human Resources.
”Här finns det nämligen resuscher,” sa Tage Erlander. Mänskliga resurser, inte minst. En präst utbrast förtvivlat: ”I Värmland är ingen själavård möjlig. Hälften är mytomaner och resten är poeter.”
Men glöm inte att det också i rikt mått finns entreprenörer, innovatörer, uppfinnare och patroner, som tar vara på den praktiska sidan av landskapet. John Ericsson med propellern och solenergin, Nils Ericson med järnvägarna och LM Ericsson med telefonen är tre framtidsmän som kom från Värmland.
Värmland är ett av Europas främsta kulturlandskap. Det är diktarnas landskap. Geijer, Tegnér, Fröding och Ferlin – och på toppen av alla gubbarna lyser Selma Lagerlöf.
Nu börjar Du förstå varför Värmland gör skäl för epitetet Du krona bland Svea rikes länder!
Vi som lever i förskingringen i Stockholm samlas i Wermländska Sällskapet för att få tala om det som vi helst av allt talar om, oss själva och Värmland.
Så består drömmen om ”Kronan bland Svea rikes länder”, det varma landet, där vi alla till slut skall samlas.
– Lars Löfgren
